Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 2. Friheten - Den psykologiska determinismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
lor och föreställningar som vi mottaga under en misskött
uppfostran, som inriktar sig mer på minnet än på
omdömet. Här bildas då, mitt i det fundamentala jaget, ett
parasitärt jag, som oavlåtligt griper över på det andra. Så
leva många och dö utan att ha känt den sanna friheten.
Ej ens den strängaste uppfostran skulle inkräkta på vår
frihet, ifall den blott meddelade oss föreställningar och
känslor, ägnade att genomtränga hela vår själ. Det är
nämligen ur hela själen som det fria beslutet utgår. Uppfattade
så äro de fria handlingarna sällsynta till och med hos
dem som äro mest vana vid att iakttaga sig själva och
tänka över vad de göra. För det mesta iakttaga vi oss
själva i ett ljus, brutet genom rummet, och våra
medvetenhetstillstånd stelna i ord — hela vårt konkreta, vårt levande
jag är betäckt med en yttre skorpa av psykiska fakta, med
skarpa konturer, åtskilda, fasta och bestämda. Vi ha allt
intresse att bevara detta skal, att med andra ord i våra
dagliga handlingar mindre låta oss inspireras av känslorna
i deras oändliga rörlighet än av de oföränderliga bilder, till
vilka dessa känslor äro knutna. Ofta har man gagn av att
spela rollen av en medveten automat.
Dessa vanehandlingar bilda tillsammans underlaget för
vårt fria handlande och spela gentemot detta handlande
samma roll som våra organiska funktioner i förhållande
till hela vårt medvetna liv. Ofta avstå vi från vår frihet
även i viktigare fall och låta av tröghet eller slöhet
beslutet så att säga försiggå lokalt, medan hela vår personlighet
borde ha klingat med. Men ofta brister det yttre skalet,
ger vika för ett oemotståndligt tryck. Det är jaget
därneri-från som stiger upp till ytan. I djupet av detta jag, under
alla förståndigt uppradade grunder börjar det sjuda, yppa
sig en stigande spänning av känslor och tankar, som vi
förut icke velat ta hänsyn till. Och när vi sedan vilja veta,
av vilken grund vi beslutat oss, finna vi att vi beslutat oss
utan skäl, kanske till och med mot alla skäl. Men i vissa fall
är detta just det bästa av skäl. Ty då svarar den fullbordade
handlingen bättre till samtligheten av våra känslor, våra
innersta tankar och strävanden, vår särskilda uppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
