- Project Runeberg -  Henri Bergson : tänkesättet Bergson i dess grunddrag /
71

(1914) [MARC] Author: Algot Ruhe - Tema: Philosophy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 2. Friheten - Orsaklighet och nuflöde - Orsakslagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

svårt att skilja mellan företeelsernas succession och
förbindelsen mellan blotta föreställningarna om dem. Det
betraktar orsaksförhållandet så, att den kommande företeelsen
liksom förebildas i dess närvarande betingelser. En sådan
förebildning finner man visserligen inom matematiken, men
ej ens inom fysiken är orsakslagen en nödvändig princip.

Än föreställer man sig alla företeelser, både fysiska och
psykiska, såsom fortvarande på samma sätt, följaktligen
såsom fortvarande på vårt sätt, eller också blir nuflödet en
säregen form för medvetandets förlopp, medan tingen
fort-vara på annat sätt än vi, med sin framtid preexisterande
matematiskt i nuet. Enligt bägge dessa antaganden förblir
människan fri. Det förra släpper nämligen kontingensen
(tillfälligheten) ända in i själva naturföreteelserna, medan
det andra, just genom att tillskriva de fysiska fenomenens
nödvändiga determination den omständigheten att tingen
icke fortvara liksom vi, av det jag som fortvarar gör en
fri kraft. Varje klartänkt och följdriktig uppfattning av
or-sakligheten leder sålunda med naturlig konsekvens till den
mänskliga friheten.

Orsakslageri.

Till förtydligande av denna sats torde några ord vara
på sin plats om det psykologiska ursprunget till vår tro på
orsakslagen.

Låt oss för ett ögonblick anta att idéer kunna
fortplantas genom arv, eller att skådespelet av yttre förändringar
som regelbundet följa på varandra kan skapa hos individen
en så mäktig vana att förbinda vissa föregåenden med
följder, att vi slutligen upphöja denna vana till världsgiltig lag.

Det gäller då först och främst att se till, om vår
synerfarenhet (den man härvidlag tänker på) verkligen bjuder
oss fall av en så regelbunden defilering av fenomen. Man
anför gärna exemplet med en biljardkula som stöter till en
annan. Det är begripligt att man håller på detta exempel,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:50:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bergson/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free