Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 3. Kropp och själ - Sunda förnuftet och filosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
för hans själ. Han menar att det finns, oberoende av det
medvetande som till äventyrs uppfattar det. — Icke mindre
blir förvåningen, om det berättas att föremålet är olika den
uppfattning vi ha av det, att dess färg ej är den vårt öga
ser, att det motstånd som bjudes vår hand skulle vara en
villa. För den omedelbara erfarenheten hör färgen och
fastheten med till föremålet själv, de äro ej bara själstillstånd
hos oss. De ingå som drag hos en tillvaro som nog synes
oberoende av vår egen, men som vi granneligen förnimma.
För vanliga sunda förnuftet existerar kort sagt materien just
sådan som vi uppfatta den.
Se vi oss omkring på världen, ter sig dess
skådespel närmast som en mängd bilder — i ordets vidaste
mening, något mitt emellan föreställningen och tinget
själv — bilder som uppfattas när vi öppna våra sinnen och
försvinna när de slutas. Men bland dessa bilder finns det
en, som jag uppfattar icke blott utifrån genom perception,
utan också inifrån, genom känslan. Det egendomliga vid
denna bild är att den inkilar sig mellan de rörelser — i
form av vibrationer — som jag mottar utifrån och de rörelser
jag själv utför eller gör ansatser till. I stället för att
fortsättas rent mekaniskt såsom när de träffa materiella ting, i
stället för att omsättas i lagbundna rörelser, komma dessa
vibrationer vid mötet med denna inkilade levande kropp att
omsättas oregelbundet, spontant. Häri ligger den skillnad
mellan ting och levande kropp varpå det medvetna livet till
väsentlig del beror. Den kommer att längre fram utredas.
Vi ha alltså att göra med två olika system av bilder,
av vilka det ena faller in under vetenskaplig beräkning, det
andra tillhör medvetandets värld och varierar efter en
centralbild, vår kropp, kring vilken det är grupperat.
Enligt den föreställning som hävdas av forskare och
filosofer, i strid mot den vanliga människans vittnesbörd,
skulle nu de bilder som dana världen uppstå i det inre av
den bild som utgöres av min kropp — hjärnan skulle vara
föreställningarnas organ. Blott man kläder denna sats i
klara ord, träder dess orimlighet i dagen. Hur kan man
— utan att gripa till ockulta krafter — anta att den särskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
