Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 3. Kropp och själ - Parallellteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
kunskap om själens liv eller vår åskådning av världens
företeelser famnas av en sådan teori*).
Allt vad iakttagelsen, erfarenheten, följaktligen
vetenskapen ger oss lov att påstå är, att det råder ett visst
samband mellan hjärna och medvetande. Men detta innebär
långtifrån att hjärnan återger medvetandets detaljer eller att
medvetandet skulle vara ett alster av hjärnans verksamhet.
Hur långt detta samband sträcker sig är ett rent empiriskt
problem, mottagligt för en allt mer tillnärmelsevis lösning.
Vore vår kunskap om vad som försiggår i hjärnan
fulländad och likaså vår psykologi, då är det möjligt, att vi
kunde följa arbetet i hjärnan under ett visst själstillstånd.
Däremot vore det icke möjligt att gå den motsatta vägen
och söka sluta av hjärnan till själstillståndets art, ty där
skulle vi stå inför valet mellan en mängd olika själstillstånd,
lika motsvarande samma tillstånd hos hjärnan. Även i
invecklade själstillstånd ingår det nämligen moment av
rörelse, som skulle kunna avläsas i hjärnan, medan allt det
överskjutande saknar cerebral motsvarighet. — En och
samma ram är väl i stånd att omsluta ett stort antal olika
tavlor, men ej vilka som helst. Ramen står visserligen i
samband med tavlan på så sätt, att om denna i storlek och
form passar efter ramen, då går den in. Samma förhållande
råder mellan hjärnan och medvetandet.
Vi ha i vanliga fall intet intresse av att beakta de
moment av gryende handling som ingå även i tankens högsta
uttryck. Men tränga vi djupare in i vad som sker när
tankar förmedlas mellan människor, upptäcka vi vilken roll
själva rörelsen därvid spelar. Skriftställarens hela konst
ligger i detta, att rycka oss med, så vi glömma att han
betjänar sig av ord. Det han söker uppnå är samklang
mellan sina tankar och sitt språk, en så fulländad
överensstämmelse att böljegången i hans inre förmedlas på oss,
utan att medlen förnimmas. Detta motoriska
ackompagne-ment till tanken, dessa beledsagande rörelser skulle säker-
*) Bergson: The nature of the Soul, Föreläsningar vid Londons
universitet. The Times, okt. 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
