Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 4. Livet - Intelligens och utveckling - Livskamp och anpassning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Vi ha i kapitlet om Friheten framhållit att man väl
är i stånd att till människans handlingar i allmänhet finna
föregåenden, ur vilka de synas på något vis framgå som
resultanter. Med samma rätt kan man också säga, att varje
handling är fullbordandet av ett syfte. Vi undgå på så vis
varken mekanismen eller finalismen, så snart vi efteråt
underkasta handlingarna intellektuell analys. Men i mån
som handlandet omfattar hela vår person och i sann mening
är vårt eget, i samma mån framstår det som oförutsebart,
ehuru dess föregåenden väl kunna brukas till förklaring av
handlingen, sedan denna blivit utförd.
Samma grunddrag återfinnas hos livsutvecklingen: i sina
skilda faser är den oförutsebar — efter fullbordan kunna
dess fenomen förklaras med intelligensens hjälp.
Livskamp och anpassning.
Även om hela den organiserade världen ter sig för oss
som ett harmoniskt helt, låter sig ej förneka att dess
harmoni långt ifrån är fullkomlig. Spelrummet för
disharmonien är tvärtom betydligt, eftersom varje art, ja varje individ
endast behåller ett visst mått av den stora livsimpulsens
energi, som den söker utnyttja i sitt eget intresse. Arten
och individen tänka blott på sig själva — däri ligger ett
uppslag till kamp med andra livsformer. Dock är den
ursprungliga impulsen gemensam för alla, och ju högre upp
man stiger på skalan, ju tydligare visar sig hur de skilda
tendenser den bär inom sig fullständiga varandra.
Sammalunda delar sig vinden, som blåser om ett gathörn, i skilda
ilar, vilka dock alla äro en och samma blåst. Harmonien,
eller snarare tendensen till samstämmighet, visar sig blott
när man ser på tingen i stort och snarare fäster sig vid
själva strävans innebörd än vid de fasta tillstånd vi iaktta.
Framför allt är harmonien att söka bakåt snarare än framåt.
Den har sin grund i en identisk impuls och inte i en trånad
mot något gemensamt mål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
