Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 4. Livet - Rörlighet och medvetande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
hjärnan. Ju högre nervsystemet utvecklar sig, ju fler och
precisare bli de rörelser mellan vilka det har att välja,
klarare blir också det medvetande som följer dem. Men varken
denna rörlighet eller denna förmåga att träffa val,
följaktligen heller inte detta medvetande förutsätta som
oundgängligt villkor befintligheten av ett nervsystem. Detta har blott
kanaliserat i bestämda riktningar och burit till högre
intensitet en svävande verksamhetslust som förefanns spridd
i massan av organiserad substans. Och det vore lika
orimligt att frånkänna ett djur medvetande på grund av att det
saknar hjärna, som att påstå att det inte vore i stånd att
livnära sig, ifall det saknade måge. Sanningen är att
nervsystemet uppkommit liksom andra system, genom
arbetsdelning. Det skapar inte funktionen, utan bär den blott
till högre intensitet och precision. Till utförande av en
verklig reflexrörelse behövs det en hel mekanism, anbragt
i ryggmärgen eller i förlängda märgen, liksom det behövs
hjärncentra, d. v. s. vägskäl, från vilka utgå banor till olika
rörelsemekanismer.
Men innan ännu något system kommit till stånd, fanns
det en obestämd, dunkelt medveten reaktion som
vittnesbörd om att även den blygsammaste organism är medveten
i samma mån som den rör sig fritt. Nu frågas: är detta
medvetande orsak eller verkan i förhållande till rörelsen?
I viss mening är det orsak, eftersom det bestämmer den
rörelse som sker. Men i annan mening är det en verkan,
buren av rörligheten själv, ty så snart denna försvinner ser
man medvetandet förtvina, slumra in.
Omedvetenhet och medvetande få inte betraktas som
två etiketter, vilka utan vidare kunna häftas, den ena på
alla växtceller, den andra på alla djur. De beteckna olika
riktningar, i vilka de båda rikena utvecklat sig, varför man
också för att finna de vackraste proven på medvetande hos
djuret bör stiga upp till de högsta typerna i serien, medan
man för att upptäcka antagliga fall av medvetande hos
växterna måste stiga ned så lågt som möjligt på skalan,
ända till de encelliga organismer, som man kan säga tveka
mellan växt- och djurform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
