- Project Runeberg -  Henri Bergson : tänkesättet Bergson i dess grunddrag /
141

(1914) [MARC] Author: Algot Ruhe - Tema: Philosophy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 4. Livet - Intuition och glädje

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

141

ett håll eller om det ens alltid och överallt är samma flod
vi se.

Låt vara att det pinar förnuftet att ej få se sin egen
bild speglad i världen utomkring. Låt vara att förnuftet
härvid förringas. Men hur växer icke människan själv i
betydelse*).

För den som begrundar livets betydelse och människans
öde är det värt att ge akt på, att naturen gör sig mödan
att ge oss en vink var gång detta öde fullbordas. Den har
infört ett tecken, som upplyser oss när vår handlingskraft
gör fulla utslag: detta tecken är glädjen. Jag säger glädje
och icke njutning. Njutningen är egentligen blott ett medel,
påfunnet av naturen för att av individen uppnå livets
bevarande och fortplantning; den ger oss ingen upplysning
om den riktning, i vilken livet slungas fram. Sann glädje
är däremot alltid en tydlig signal för livets triumf. Varhelst
glädje vaknar har skapelse skett, och ju rikare skapelsen
är, dess djupare glädjen. Modern som ser på sitt barn är
glad, ty hon känner att hon skapat det, fysiskt och andligt.

Betrakta utomordentliga utslag av glädje, sådana den
store konstnären erfar när han fullbordat ett mästerprov,
eller vetenskapsmannen som gjort ett fynd, en upptäckt.
Vi säga ibland, att de arbetat för äran och hämta sin högsta
tillfredsställelse av mänsklighetens bifall. Ett stort misstag!
Vi söka beröm i samma mån som vi icke känna oss fullt
säkra på att ha lyckats, det är på grund av vårt behov att
förvissa oss om vårt eget värde och värdet av vad vi gjort,
som vi söka lov och lova äran. Men den som är säker,
absolut säker att ha bragt ett levande verk till världen,
sörjer ej mer för lov, känner sig bortom äran, ty det finns
ingen glädje över den att förnimma sig själv som skapare.
Om alltså på alla områden livets triumf tar sig uttryck i
skapande, nödgas vi då icke tänka, att det yttersta målet
för människans liv är en skapelse som — till skillnad från
konstnärens eller forskarens — kan fullföljas i varje stund

*) Bergson: Inledning till Will. James: Le Pragmatisme. Bibliothèque

*åe philosophie scientifique, Paris 1912, sid. 2—4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:50:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bergson/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free