Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henri Bergson, hans liv och skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de ståtligt intellektuella konstruktioner, som utgjorde den
tidens vetenskap, när de vågade påstå, att intet resonemang
går upp mot en erfarenhet, ingen princip mot ett faktum,
betraktades de tvivelsutan som anti-intellektuella. Tages
ordet i den betydelsen, låt oss då gärna hålla till godo med
att i vår tur kallas anti-intellektuella. Vi befinna oss i gott
sällskap.
Den verkligt anti-intellektuelle är vida förr den som, i
det han söker hävda att filosofien icke är annat än en
systematisering av vetenskaperna (att den, med andra ord,
genom godtyckliga hypoteser har att utfylla luckorna i vårt
aktuella vetande) helt varsamt driver den till en punkt, där
den blott har valet mellan en ohållbar dogmatism och en
undergiven agnosticism, mellan två olika sätt att stå på
huvudet. Den verkligt anti-intellektuelle är den, som av
brist på vilja och kraft att skilja mellan de fall, då
intelligensen famnar verkligheten, och de fall, då den endast
handskas med dess sinnebild, drives därhän, att han fattar
all kunskap som symbolisk och all vetenskap som relativ
till vår intelligens. Kan man dra någon slutsats ur Den
skapande utvecklingen, är det tvärtom denna, att den
mänskliga intelligensen och den exakta vetenskapen, så
snart de övas och tillämpas på rätta föremålen, stå i
närmaste beröring med verkligheten själv och tränga allt
djupare in i det absoluta. — —
Sammanställa vi detta uttalande med de analyser av
intelligensen, intuitionen och instinkten som Bergson ger
på andra ställen — och som vi återgivit i bokens föregående
kapitel — då finna vi, att detta bemötande bidrar att kasta
yttermera ljus över de uppgifter dessa förmågor var för sig
ha fått att utföra.
En del andra invändningar fick Bergson tillfälle att
bemöta i Societé française de Philosophie, under en
diskussion om utbytet av en rundfråga till franska lärare i
filosofi för utrönande av bl. a. vilka tänkare som särskilt
rönte beaktande vid undervisningen i de högre läroverken.
Av svaren på denna rundfråga framgick, att på en del håll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
