Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förra gången. Jag kunde så väl förstå, att Louise
ville se sig om i verlden först.–Sedan
kommo ju sorgerna och–jag visste, att
Louise aldrig skulle ha lemnat sin gamla mor
ensam med den sjuka systern–
Nu står Louise ensam i verlden — och har
sett nog–kanske mer än nog — af lifvet
derute. Nu frågar jag igen: Vill Louise bli
min hustru?
LOUISE
stirrar framför sig med tårfyllda ögon.
KAMRERN.
Louise skall inte svara strax; men tänk på
hvad jag sagt. Jag är ju inte någon yngling,
längre, och Louise är ingen oerfaren ung flicka.
Men en vänskap så gammal som vår har djupa
rötter–och tjugo års tillgifvenhet är kanske,
när allt kommer omkring, en mera solid basis
för ett äktenskap, än ungdomens flyktiga tycke.
LOUISE
skakar på hufvudet.
KAMRERN.
Detta gäller Louise — inte mig. Jag kan
inte tänka mig större lycka på jorden än att få
kalla Louise min hustru. Och jag skall aldrig
fordra af Louise mer än Louise sjelf vill ge
–det tror Louise mig väl om? Jag önskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
