Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIGGO.
Och Erna––menar du — —?
LOUISE.
Hon är olycklig–-derför att hon kastat
sig i armarne på en man, som aldrig egt hennes
hjerta.
VIGGO
begrundande.
Ja, ja. För en finkänslig kvinna måste det
vara den största olycka på jorden.
LOUISE
ryser till.
Hu! Att få hela sitt lif besudladt...
forntid och framtid ... allt —–ett tjockt,
smutsigt streck draget öfver allt som man känt fint
och friskt och omedelbart och omedvetet–-
den drömda lustgårdens blommor och buskar
och träd förvandlade till slemmig tång–
paradisets frukter till stinkande svampar –-
— och vid allt detta, att minnas den tid. då man
låg i gräset och såg blåa drufklasar skimra i
solen öfver sitt hufvud — — man behöfde
endast sträcka ut handen för att nå dem–
man dröjde bara derför, att man ville välja den
vackraste —––
Räcker honom sin hand. (jOd natt, YiggO. Du
får inte vara ond på henne. Hon har lidit mer
än någon vet om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
