Print (PDF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA KAPITLET. Min broder Bernhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket svårare att icke hafva något arbete att
göra.»
»Men du får väl åtminstone väl betalt för ditt
arbete», fortfor jag.
»Jag får hvad arbetet är värdt», genmälde min
moder; »men hvem har satt dessa tankar i min
lilla kära flickas hufvud?»
»Berndt säger, att du icke förtjenar så mycket
som pappa brukade göra», svarade jag, »och han
tror att du icke har råd att såsom förr köpa hvad
som behöfs till kläder och mat åt oss alla.»
Min moder svarade icke genast, men efter en
liten stund sade hon: »Det är ganska sant, mina
älskade barn, att jag icke kan förtjena så mycket
penningar, som jag hade att förfoga öfver, då eder
käre fader lefde, och jag är tvungen att vara så
sparsam som möjligt, men kommer du ihåg hvad
du sade till mig en gång, Carolina, då du var en
liten, liten flicka och jag hade svår hufvudvärk?»
»Nej, mamma.»
»Jo, du kom och lade din lilla arm om min
hals, kysste mig och sade: Det är icke så svårt,
som det kunde vara, är det det, mamma?»
»Så besynnerligt, att du kan minnas det så långt
efter!» anmärkte jag.
»Alls icke besynnerligt — nej alls icke», återtog
min moder, »ty det gjorde intryck på mitt sinne
och ditt lilla tröstande tilltal har mången gång
sedan dess tjenat mig till gagn och uppmuntran».
»Har det verkligen, mamma?»
»Ja, verkligen, Carolina. Jag tänker alltid derpå,
då jag har något bekymmer och det påminner mig
om, huru mycket större bekymret kunde vara, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
