Print (PDF) - On this page / på denna sida - TREDJE KAPITLET. Vår moders sjukdom och åtskilligt annat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu måste jag förklara, att detta samtal egde
rum på aftonen, sedan de fyra yngre syskonen
gått till sängs och mamma äfven, ty hon kunde
sitta uppe endast några få timmar, så att Berndt
och jag kunde vara alldeles ostörda.
»Men, Berndt», sade jag, »du säger, att det
duger icke för dig att vara lat; tycker du då
verkligen, att du är lat?»
»Nej, jag tror icke, att jag verkligen är lat»,
svarade min broder, upprepande mina ord. »Jag
tror jag har vilja att arbeta så träget som någon
— det vill säga så träget jag möjligtvis kunde
arbeta, om blott någon ville gifva mig arbete.»
»Tyst Berndt», sade jag, innan han slutat, men
som jag sade det med låg röst, hörde han mig
icke. Anledningen till att jag sade: »Tyst Berndt»,
var den, att jag såg dörren utåt gatan öppnas.
Berndt kunde icke se detta, ty han satt med
ryggen vänd mot dörren, och under det han yttrade,
att han ville arbeta så träget som någon, stod
doktor Ström i rummet, helt nära intill Berndt,
och måste hafva hört hvarje ord han talade.
»Jag är glad att höra dig säga så, Berndt»,
sade doktor Ström, i det han tog ett steg framåt,
»du får måhända snart tillfälle att låta dina ord
bevisa sig i handling.»
Det var verkligen roligt att se, huru Berndt
spratt till, då han hörde doktor Ströms röst, och
hvilken brännande rodnad med ens betäckte hans
ansigte.
»Förlåt, herr doktor, jag visste icke att ni var
här», stammade min broder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
