Print (PDF) - On this page / på denna sida - SJUNDE KAPITLET. Huru det gick för oss i hemmet, sedan Berndt lemnade oss, samt den olycka jag råkade ut för.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Goda nu var gammal nog att gifva henne den
hjelp hon behöfde för att hålla huset i ordning
och se efter våra yngre bröder. Utan svårighet
erhöll jag anställning såsom barnflicka i en aktad
familj. Visst kändes det påkostande att lemna
hemmet, men å andra sidan trifdes jag väl i min
tjenst, ty jag hade alltid tyckt mycket om små
barn, och min matmoder var utmärkt snäll och
förståndig. Jag måste tro, att jag också var till
nöjes, ty min lön höjdes mer än en gång, jemte
det jag fick många presenter, och jag blef i samma
tjenst tre år samt skulle blifvit der ännu längre,
om icke den svåra olyckshändelse inträffat, öm
hvilken jag nu vill berätta.
Goda lemnade icke hemmet, emedan hennes
biträde påkallades der, men efter någon tid blef
hon en så fortfärdig och skicklig sömmerska,
att min moders arbete betydligt underlättades,
under det på samma gång deras förenade
förtjenster Ökades.
Då broder Mauritz var omkring tolf år gammal,
var herr Berger villig att taga honom såsom
springgosse, och han hade icke Slagg att sätta sin
ärlighet på prof, ty på ett eller annat sätt hade
den gamle bäraren förlorat sin plats. Mauritz
förblef emellertid icke länge springgosse, ty herr
Berger föreslog snart att taga honom såsom bodgosse,
och mamma och Mauritz antogo med tacksamhet
det gjorda erbjudandet.
Under det alla dessa förändringar egde rum,
fortsatte John och Axel att gå i skola, och de
behöfde icke längre gå i så slitna kläder och lappade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
