- Project Runeberg -  Lefnadsminnen /
18

(1870) [MARC] Author: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försöka en teckning deraf för de år — 1806 till 1814 — som
jag, med få mellanskof, vistades vid lärdomssätet. I början
af år 1807 nedbrann hela Fjerdingen, hvilket dock för
stadens försköning var en fördel, ty denna för närvarande
vackraste del af staden bestod förut af de eländigaste, tätt
sammanbyggda träkojor. Trädplanteringarna, hvarigenom
Upsala vunnit så mycket, började först 1812, under
landshöfding Fock, och af de många broar, som nu utgöra
stadens prydnad och beqvämlighet, funnos blott de tvenne
gamla[1]. Gatulyktor under den mörka årstiden voro en
okänd lyx. Man bar handlykta, hvarmed förenades den
olägenhet, att man stundom fick lysa hem herrar studerande,
som icke voro dermed försedde, eller få stryk om man


[1] Landshöfdingen, sedermera presidenten, friherre Fock var i allo olik
sin företrädare, landshöfdingen friherre af Wetterstedt. Denne slöt
sig helt och hållet inom sin embetsmannaverksamhet, der han lemnat
få af sina samtida framom sig. En behörig domare deröfver —
framlidne grefve Rosenblad — egnade derföre hans minne en välförtjent
gärd, i ett tal uti Vetenskaps-Akademien. Baron Fock åter var ett
slags ”frisk vilja”, såsom man kallat dylika improviserade embetsmän,
hvilka från någon militärtjenst öfvertaga ett högre civilt embete,
utan underbyggnad, men med goda föresatser att reformera. Han var
dock ibland de bättre af detta slag, ehuru hans reformer icke alltid
lyckades. En gång hade han inrättat ett förbättringsfängelse, efter
Pensylvanska metoden, men då det var färdigt, hade han ingen att
sätta dit. Carl XIII:s drottning besökte vid denna tid Upsala, och
landshöfding Fock ville gerna visa sin nya skapelse. För att befolka
den, sände han dit sina egna pigor. Drottningen fann inrättningen
mycket snygg och korrektionshjonen särdeles väl klädda. Hon
närmade sig en flicka, som satt och spann, och frågade: ”Hvad har du
gjort för ondt, mitt barn?” — Landshöfding Fock blef förskräckt, att
pigan skulle yppa hela förhållandet, och hviskade afsides åt
drottningen: ”Ers Majestät, den Pensylvanska metoden tillåter icke, att
man stör den moraliska förbättringen hos individerna genom att
vidröra deras begångna fel. Eljest bör jag i underdånighet upplysa, att
den der flickan haft barn.” — ”Intet annat än det”, genmälte den
fördomsfria drottningen. ”Jag visste inte, att Fock var en sådan
Josef.” Han hade ej heller namn deraf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:52:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/beskminn/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free