Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att ovisst är, i fall han finge välja,
Om han till Småland eller himlen far.”
Till hans egenheter hörde eljest, att han ansåg Japan såsom
idealet af en stat, ty ”der var allt i en sådan förträfflig ordning”.
En akademisk ryktbarhet, som denna tid fördunklade de
flesta andra, var Per Afzelius (då ännu ej adlad). Han kallades
i hela staden blott ”öfver-direktören”, en titel som han
behållit från 1788 års krig, då han var öfver-direktör vid
fältlasaretterna. Hans anseende såsom läkare var på sin tid
jemförligt med hans store företrädares, Olof af Acrels, hvars
valspråk: Omnipotentis Auxilio, öfversattes med: ”Han kommer
sjelf.” Afzelius gjorde äfven vid sjuksängen fullt skäl för sitt
valspråk: Prudenti Audacia, ty han var på en gång
betänksam och djerf. Han var ful, med kopparfärgad hy, och hade
i sitt väsen något obehagligt och högdraget. I sällskap var
han interessant, i synnerhet då han begynte tala om sina resor
i England, Frankrike och Italien, der han var på samma tid
som Gustaf den tredje. Man tillade honom mycken
hersklystnad och fåfänga samt icke så litet intrigsinne. Han var
af Adlersparres gamla vänner och erhöll, vid vestra arméens
uppbrott, från honom anmaning att söka bearbeta
studentkorpsens esprit till förmån för den goda saken. Vid
kronprinsen Carl Johans ankomst lyckades han genast bli anstäld
såsom lifmedikus hos honom, ty han hade, oberäknadt sin
stora skicklighet, vistats en längre tid i Frankrike och talade
väl Franska. I början vann han mycket inflytande hos
fursten, men då denne tyckte sig förmärka, att läkaren ville gifva
råd äfven utom sin vetenskap, återsändes han till universitetet.
Brytningen dem emellan skedde i frågan om den s. k.
prestmedicinen, eller förslaget, att prester äfven skulle studera
medicin, för hvilket kronprinsen interesserade sig, men hvilket
både offentligt och hemligt bekämpades af Afzelius, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:52:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/beskminn/0034.html
