Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behöfdes, äfvensom en sakkunnig person för tillverkningens
igångsättande.
Affären uppgjordes, maskinerna uppsattes på hösten
vid Edsken och den 10 November 1857 började
stålblåsningen. Jernkontorets annaler från dessa tider innehålla
målande beskrifningar öfver de svårigheter, hvarmed man i
början hade att kämpa samt de små resurser, som funnos,
och vi taga oss härmed friheten låna några utdrag ur
desamma, så mycket mera anmärkningsvärda, som de äro
affattade af opartiska personer, utsände af jernkontoret för
att taga noggrann kännedom om tillverkningens fortgång.
Först torde det dock vara af intresse att se, hvad
metodens vedersakare hade att anföra emot densamma; och i
detta afseende meddela vi härmed ett offentligt yttrande af en
framstående engelsk gjutstålsfabrikant Mr Charles Sanderson
i Sheffield, infördt i första häftet af Jernkontorets Annaler
för 1857 sid. 46: »Den metallurgiska verlden har blifvit
öfverraskad ej mindre genom Bessemers föredrag i British
Association i Cheltenham, än genom de i Times meddelade
underrättelserna om ett i London efter hans metod tillstäldt
försök. Allmänheten förtror sig till dessa meddelanden,
hvilkas noggranhet den ej sätter i fråga. Uppfinningen är af
vigt i anseende till de många och stora intressen den berör
inom jern- och ståltillverkningens område. Den har likt
en meteor bländat oss alla genom sin skenbara glans. Men
då jag har förvärfvat någon erfarenhet på denna väg, så
anser jag för en pligt att offentliggöra några anmärkningar
i anledning af Bessemers förfaringssätt.»
»Herr Bessemer låter ungefär 7 centner flytande
tackjern rinna in uti en liten kupolugn, men anmärker, att han
lika väl skulle på en gång kunna begagna 5 tons eller 100
centner. Genom den medelst 5 formor under ett tryck af
8 à 10 ℔ på qvadrattummen i ugnen införda blästern
förenar sig dess syre med kolet i tackjernet och bildar
kolsyra eller koloxidgas, hvarvid en viss grad af hetta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
