Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan ej utsmidas och låter ej använda sig till hvarken en
nål eller en fil; hvarföre den ifrågavarande produkten efter
min åsigt aldrig kan uppnå stålets handelsvärde.»
»För närvarande, då Bessemers metod ådragit sig den
metallurgiska verldens och många utmärkta vetenskapsmäns
uppmärksamhet, kunna mina invändningar måhända synas
förhastade; men min i detta hänseende afvikande mening
stödjer sig på många af mig med all omsorg anstälda försök,
och enligt dessa är tackjern af 5 procents kolhalt, af hvilka
man förbränt 4 procent, derföre icke nödvändigt stål.
Bessemers produkt är ett från kol till en del befriadt tackjern;
de större kristallerna äro mera kolfria än de mindre och
ett godt mikroskop visar att hufvudmassan består af små
glänsande atomer, hvilka äro de under processen minst
angripna och förändrade delarne. Resultatet är en metall, som
hvarken kan utsmidas eller utvalsas, hvarföre jag nödgas
antaga att metoden icke gifver något brukbart hvarken stål
eller stångjern.»
Man ser häraf huru föga utvecklad Bessemers metod
vid denna tid var, då något sådant kunde offentligen yttras
om densamma.
Vi tillåta oss nu göra några utdrag ur dåvarande
bergmästaren, nu mera generaldirektören m. m. herr C. O. Troilii
rapport till jernkontoret, intagen i andra häftet af 1858 års
Annaler, och hvilken gifver en lefvande beskrifning öfver
metodens ståndpunkt i början af Januari 1858, alltså två
månader efter experimenternas början.
»Anteckningar om försöken vid Edskens masugn
och Högbo bruk i Gestrikland, att efter Bessemers
metod tillverka gjutstål direkt af tackjern, under ett
besök derstädes den 5 och 7 Januari 1858 af C.
O. Troilius.»
»Med anledning af inkommen begäran från egarne till
ofvan nämnda jernverk om förlagslån från jernkontoret till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
