- Project Runeberg -  Söndagsskolan /
39

(1878) [MARC] Author: Elsa Borg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Söndagsskolans vigt och betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39

vilja fara. När hon fick tillfälle bad hon hvar och en
af sina anhöriga på det bevekligaste sätt med de
älsk-ligaste ord att möta henne hos Jesus. Till modren
brukade hon säga: »O moder, jag önskar så innerligt att du
kände Kristi kärlek.» Till sin lille bror sade hon: »Blif
en snäll gosse, Tom, och älska Jesus, då skall du komma
till himmelen och der skall Rebecka vänta på dig.» En
dag sade hon: »Jag hörde en så skön musik i morse.
Aldrig har jag hört maken.» »Då kommer nog Jesus
snart», inföll en vän. Rebecka smålog i salig förbidan.
Strax fore sin död tog hon farväl af alla sina vänner
och bad att fä sin bibel. Hon orkade dock icke läsa
deruti, utan bad sin faster slå upp Joh. 14. Fastern
började läsa, men Rebecka fortsatte genast: »I min
Faders hus äro mänga boningar, — Jag går att bereda
eder rum. Jag går till mitt hem», tillade Rebecka, i det
hon knäppte sina. händer med ett uttryck af outsäglig
salighet. Dessa voro hennes sista ord. Med en lätt suck
var bandet lossadt. Jesus hade hemtat henne hein.

Under don stora andliga rörelsen i Storbrittanien
vid Moodys och Sankeys besök blefvo äfven
söndagsskolorna mycket välsignade. En troende och erfaren
prestman i Skotland säger om barnen i hans församling:
»De ransaka skriften och bedja på ett sätt, som de förr
aldrig gjort. Många af dem hafva en lefvande
öfvertygelse om synden och gråta nätterna igenom, så att
deras små hjertan hardt när kunde brista. Men i rätt
tid hafva de fått frid och fröjda sig nu i Jesus. Do
visa en synnerlig tillgifvenhet för hvarandra och äro
mycket vaksamma så väl öfver sig sjelfva, som öfver
hvarandra, att de icke måtto göra något, som kunde ohelga
Guds namn. Korteligen, jag har lika mycket hopp om
dessa dyra lain, som jag har om dem, som vid
mognare år föres till Kristus vid samma tid.» — Ett annat
fall: »En gosse vid 12 års ålder blef medel till sin
faders omvändelse. Då han såg att hans fader var
bekymrad om sin själ, sade han till honom: »O fader, lita
bara på Jesus.» Fadren ück nåd att göra detta, och nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 18 11:27:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/besskn/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free