Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prinsessan Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CuHrRIsTLIG KALENDER. 39
måste vi anse den allbekanta berättade historien, att hennes första
och enda kärlek tillhörde en ung officer, som hon dock icke fick
ega, på grund af hans ringa börd. ’<Hon kunde ej—heter
det—tilllåtas att ingå förmälning med svensk man, eller med en som ej var
af kunglig eller furstlig börd. Detta blef hennes djupa hjertesorg ;
fördystrade hennes lif och bräckte hennes helsa!” Det låter ju
mycket romantiskt och på samma gång mycket sorgesamt. Men
sägnen är ej sann! Prinsessan Eugenia har sjelf för en sin
närmaste förtrogne bestämdt förklarat detta. Hon tillade : .’’ Kärlek
i den mening, hvarom här är fråga, har jag aldrig känt!”
När prins Gustaf lefde, förekommo ofta musikstunder i
kungliga slottet, som de båda syskonen tillstälde. Här närvoro två
unga officerare, svärmiskt hänförda af tonernas konst. Prinsessan
Eugenia bemötte dem gladt, öppet, förtroligt, som hon bemötte alla.
Häraf torde sägnen ha uppkommit.
Det bästa af allt förblifver emellertid, att hon tidigt lärde
känna Vännen för alla, den himmelske Brudgummen, och öppet
vittnade hon om, att hennes lif hörde Honom till. Hennes
christliga karakter var obefläckad och gerninogarne följa henne efter in i
evigheten.
Som ett fel hardt när betraktar mången hennes sätt att
hushålla med penningar, ty arfvet efter fadern tog snart slut och kom
hon dessutom i skuld; men så dog äfven modern, enkedrottningen,
då prinsessan åter vardt rik och ytterligare i stånd att göra godt
— en verklig passion för hennes varma bjerta. Vi vörda emellertid
hennes höga minne och glädja oss åt ett exempel af sådan skön
beskaffenhet i en verld, der massan böjer knän för guldkalfven. ”
Ett faktum är ju också, att en rätt stor qvarlåtenskap fans
att testamentariskt förfoga öfver, sedan hon bäddats ned i
Riddarholmens grafkor. Häårnere bland svärd och brynjor från Sveriges
stormaktsdagar, hvilar hon, den milda älskliga Eugenie. Hennes
rätta hvilostålle vore vid brådden af en skuggrik källa,
tc Der svalkan är om sommarn störst,
Der kyligt klara vågor välla,
Att släcka torra läppars törst.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
