Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Monitors” chef, den tappre Worden, förlorade visserligen sitt ena öga,
men dagen vans. Åtminstone fyra Svenskar kämpade om bord
på “Monitor” dessa skickelsedigra stunder. Numera finnes väl
ingen Amerikan, som underkänner John Ericsons verk, och det
svenska namnet sättes högt.
En fläckfri karakter och ett vördadt minne efterlemnar han,
men hvarken hustru eller barn. “Give me rest”, säges vara hans
gista yttrande, innan tungan förstummades. Hvad innebörd dessa
ord hafva för vår frejdade landsman, töras vi icke säga; men vi
veta, att hvarje menniskosjäl behöfver frid samt att Gud allena
kan meddela sådan välsignelse åt de sökande, trötta. Må läsaren
för sin del, medan det ännu heter i dag icke försumma att blicka
upp till Fridsfursten och använda sitt pund i det godas tjenst, så
skall särskildt slutet varda lyckligt, om ock få dödliga kunna
förvärfva sig sådan ryktbarhet som kapten John Ericson, hvilket både
berodde på omständigheterna och utomordentlig begåfning. Må
vi alla blifva trogna vår kallelse, göra det bästa vi förstå, arbeta ej
blott för oss sjelfva utan för andra, höjande oss öfver tillfälligheter
— på detta sätt skall den sista stunden icke komma oss för hastigt
uppå, utan fridfullt kunna vi insomna, när “dagarne hafva en
ände.”
Emellertid följde den ena uppfinningen efter den andra, ehuru
de fleste ej kunna blifva af sådan omfattande betydelse. Kapten
Ericson var en arbetare som få. Arbetet var hans hela verld,
förströelser hade han icke behof af och ej tid till: Nykter och enkel
i sina lefnadsvanor, åtnjöt han emellertid en högst ovanlig helsa,
till dess han ändtligen nedbröts af njurlidande och fann ro i döden.
Hvila behöfde han efter en så rastlös verksamhet under mer än ett
halft sekel; hvila skola hans ben sannolikt få i det land, der hans
lefnadssol grydde, såsom han ock sjelf säges ha önskat. En plan
lär dock vara å bane, att hans jordiska qvarlefvor skola få en
hviloplats i Trinity-kyrkans grafgård i New York, hvarest, om så sker,
en passande vård säkerligen kommer att uppresas till hans minne.
Skulle han emellertid sjelf ha önskat, såsom det säges att han gjort,
att hans stoft skall hvila i fädernejorden, så kommer nog detta att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
