Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 13 Januari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 13 Jannari.
I hwilken Han låter se sin rättfärdighet, i det att Han förlåter
synderna, som woro blifna under Guds tålamod. Rom. 3:25.
Ordagrannt efter grundtexten: "Till ett bewis på sin rättfärdighet
uti åsidolemnandet af de förut under Guds tålamod skedda synderna."
Hwad här menas med Guds rättfärdighet, det förklarar apostelen genast
i följande vers, der han säger: "Till bewis på sin rättfärdighet i den
tid, som nu är, att Han är rättfärdig och rättfärdiggörande den, som
är af Jesu tro (grundtexten). Att Han är rättfärdig, på samma gång
Han rättfärdiggör dem, som tro — det är denna Guds rättfärdighet,
som skulle bewisas dermed, att Han utställde sin Son till en blodbestänkt
nådestol. Guds rättfärdighet är således här hans domare-rättfärdighet,
med andra ord, hans rättwisa.
Men det war i afseende på twenne särskilda förhållanden, Guds
rättfärdighet blef förklarad och bewisad genom Christi försoningsdöd.
Det förra (v. 25) war Guds fördragsamhet under gamla testamentet,
eller såsom apostelens ord lyda: "åsidolemnandet af de förut under Guds
tålamod skedda synderna;" det andra (v. 26) war, att Han ock helt be-
nådar och "rättfärdiggör" de syndare, som tro på Christus.
Hwad det förra förhållandet angår, tyckes apostelen wilja säga:
Gud har i de förflutna tider lemnat synderna utan en full och lagenlig
bestraffning. Ty om Gud genast wisat sin fulla straffrättfärdighet och
handlat med menniskorna efter förtjenst, så skulle Han hafwa utrotat
menniskorna från jorden — icke blott förstört alla hednafolk, utan ock
gjort en ände med Israel, hwarigenom också den nådesplan i afseende
på hela menskligheten, som låg i hans hushållning med Israel, hade
blifwit om intet. Under hela den tid, som föregick Sonens sändande,
synes Han hafwa förgätit att straffa menniskorna efter deras synder,
och hela werlden hwilade under skuggan af hans "tålamod". Men när
Christus war kommen, skulle denna fördragsamhetens tid hafwa ända,
och då skulle det uppenbaras, hwad som legat till grund för densamma,
då den gudomliga rättfärdigheten utkräfde syndernas fulla straff i ende
Sonens blodiga död på korset.
Om det andra förhållandet säger apostelen: "Till bewis på sin
rättfärdighet i den tid, som nu är, att Han sjelf skall wara rättfärdig och
rättfärdiggörande den som är af Jesu tro." Här talas om annat än
blott fördragsamhet; här talas om den fulla nåden, att Han
rättfärdiggör den, som är af Jesu tro. Huru det kan wara gudomlig
rättfärdighet eller rättwisa att rentaf rättfärdiggöra syndare, det skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
