Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 29 Januari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
werldskärt och skrymtaktigt hjerta!" — En annan klagar: "Jag blir
aldrig annat än en slaf under synden. Jag ser det onda, men kan
icke motstå det; jag har försökt tro, bedja, waka, strida och tänkt, att
jag någonsin skulle finna den rätta, grundliga, waraktiga helgelsen hos
mig; men nej, jag blir ju längre dess wärre!" — En tredje suckar:
"Min synd är alltid för mig; jag får ingen frid eller wisshet, att jag
har Guds nåd och förlåtelse för mina begångna synder; ty jag känner
ännu alltid anklagelser i samwetet och kan dessutom aldrig blifwa, som
en christen bör wara." — En fjerde: "Med mig är det så mycket wärre,
att jag icke ens kan känna, ångra och förskräckas för mina synder, för
mitt tillstånd, utan går alldeles hård och död, kall och likgiltig" o. s. w.
Uti alla dessa bekymmer är hufwudfelet alltid det, att man så alldeles
förgäter Christus, glömmer och förbiser Christus, i alla sina tankar icke
tänker på Christus, utan gör af Honom ett intet; att man i sitt inre
så lefwer fram, liksom ingen Christus, ingen Frälsare wore till, ingen
tillräcklig rättfärdighet för Gud, ingen allsmäktig Hjelpare, ingen huld
Herde — ja, liksom wi wore lemnade åt oss sjelfwa, och att hwar och
en borde sjelf wara sin egen Frälsare, sjelf åstadkomma den rättfärdighet,
som för Gud gäller, sjelf wara sin herde, sin hjelpare, sin starkhet, sitt
allt uti allt. Si, detta grufliga otrosmörker är grunden till allt ondt.
Ty allting skulle botas och hjelpas, om blott Christus fick wara allt i
alla, såsom Han är oss af Gud "gifwen och gjord, både till wisdom
och till rättfärdighet, till helgelse och till förlossning".
Bekymrade Guds barn, o, om I wissten,
Att huru stor än uselheten är,
Är rätta kännetecknet på en christen
Blott Christus — att man Honom ej umbär.
Förtro dig då enfaldigt, helt och gerna
Åt Honom, som oändligt har dig kär,
Och håll dig tryggt och fast wid ordets kärna,
Att endast Christus allt i alla är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>