- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
91

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 15 Februari

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den 15 februari.

Gud har låtit oss få weta sin wiljas hemlighet efter sitt goda
behag. Eph. 1:9.


Allt menskligt omdöme om Gud är alltid galet och förwändt, såsom
alla tiders och folkslags historia wittnar. Den ene har tänkt sig och
beskrifwit Gud så, den andre annorlunda; den ene har trott sig behaga
Gud med det, den andre med något annat, så att det är jämmerligt
att skåda, huru de irrat och lupit i mörkret. Så sker det äfwen oss, så
snart wi lemna ordet ur ögonsigte.

Hwad säger derföre det ewiga, himmelska ordet om Guds wilja och
råd för wår salighet? Hör! "Så älskade Gud werlden, att Han utgaf
sin ende Son, på det att hwar och en, som tror på Honorm, skall icke
förgås utan få ewinnerligt lif." "Här är ingen åtskilnad; allesamman
äro de syndare och hafwa intet att berömma sig af för Gud och warda
rättfärdiga utan förskyllan af hans nåd genom den förlossning, som är
skedd i Christus Jesus." "Ty Han är genom sitt eget blod en gång
ingången uti det heliga och har funnit en ewig förlossning". "Så hålla
wi nu det, att menniskan warder rättfärdig af tron, utan lagens
gerningar." Så lyda de heliga ord, för hwilka himmel och jord böje sig
och tillbedje! Låt nu alla werldens wisa, ja änglar och andar, förnuft
och känsla säga så eller så — på thronen i himmelen sitter en,
Domaren öfwer allt det, som är skapadt; Han talar ord, hwilka i alla
ewigheters ewighet stå fasta som bergpelare. De säga, att allt kött är
förderfwadt, förloradt och förtappadt, här är ingen åtskilnad, men att
ende Sonen från Fadrens sköte tog på sig kött och offrade en gång ett
offer, som behagade Fadren och som ewigt gäller. Det säger, att wi
derföre nu warda rättfärdiga utan förskyllan af hans nåd genom den
förlossning, som är skedd i Christus Jesus; att om dina synder wore
blodröda, skola de dock, i det offrets blod, warda snöhwita — att om
de wore som sanden i hafwet, skola de dock alla här förswinna. Ty
det war icke ett helgon, icke en ängel, utan den store, helige Guden,
hwilken skapat tusentals werldar, som tog sig för att utplåna dem, som
tog på sig menniskornas kött och blod och utplånade dermed menniskornas
synder, på det att hwar och en, som tror på Honom, skall icke förgås, utan
få ewinnerligt lif, skall icke mer dömas och anses efter egen förtjenst,
utan efter denne Medlarens, och derföre i Honom anses alla stunder
rättfärdig och för Gud täck.

Sådant är det stora Majestätets ewiga beslut, sådan dess afkunnade
dom, mot hwilken alla wåra tankar och tycken äro blott hö och strå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free