- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
118

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 28 Februari

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

syndig inför Guds ögon, utan är också ett i gerning börjadt dråp.
Korteligen, allt hwad någonsin af ett bittert, hatfullt, afundsjukt,
hämndgirigt och kärlekslöst sinne emot nästan blir tänkt, taladt och gjordt, det
är en synd emot det femte budet, det är dråp för Guds ögon. Här
t.ex. straffar en fader i otyglad wrede sitt barn. Han är wisserligen
den rätta personen att straffa det. Men wi tala om den, som icke gör
det af kärlek, icke af nit och omsorg om barnets wäl, utan af wrede,
af ett retadt sinne och i otygladt raseri; i straffets ögonblick tänker han
icke uppå, hwilken skada hans barn kan taga till kropp och själ, han
söker blott tillfredsställa sin lidelse. Står icke den fadren der som sitt
barns mördare? Der utgjuter en wredsint moder, bittida och sent, sitt
hjertas lidelse på sitt barn, med idkeligt och planlöst bannande och
straffande för stort och smått — och besinnar icke, hwilka frätande glöd hon
dermed lägger på barnets både andliga och lekamliga lifskrafter. Hwad
är en sådan moder inför Gud? Wi tala om en, som regeras blott af
sin otyglade wrede. Hon är intet bättre än sitt barns mörderska. Här
rasar en man i wild, ohejdad wrede emot sin maka, mot hwilken han
skulle öfwa all ömbet och förståndighet, fördragsamhet och öfwerseende;
der plågar en ondsint hustru sin man med bittra, stickande ord, med ett
kallt, kärlekslöst wäsende, dag och natt; här drifwer en girig och obarm-
hertig husbonde sina tjenare långt utöfwer deras kroppskrafter o.s.w.
Hwad är nu allt sådant inför Guds ögon? Det är icke blott inför
Guds ögon, utan ock i werk och gerning intet annat än påbörjade mord?
Och all denna wrede, denna skoningslösa bitterhet emot medmenniskor,
huru skall den behaga den milde, barmhertige Herren?

Till dessa gerningar, hwarmed wi rent af börja ett dråp, hör ock
att fråntaga sin nästa hans bergning, eller att icke hjelpa den för sitt
lif nödställda.
Då Skriften säger, att "den som fråntager någon hans
bergning, han dräper honom", ligger ock deri, att om du ser din nästa
wara nödställd, men sluter ditt hjerta till för honom, icke gifwer honom,
det han för sitt lif behöfwer, då gör du, så mycket som på dig ankommer,
att dräpa honom; ty om alla gjorde på samma sätt som du, blefwe
den nödställda menniskan werkligen dräpen, och du har då warit med i
det dråpet, likawisst som den, hwilken ser sin nästa uti eld- och wattunöd
och icke söker rädda honom.

O, att jag
Hölle troget Herrens lag,
Skrifwen af hans Ande in
I mitt hjerta, håg och sinn’,
Hwarje dag och hvarje stund.

Jesu blif
Du mitt allt — och kärlek gif!
Att dig älska öfwer allt,
Nästan ock, som du befallt,
Ware målet för mitt lif!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free