- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
125

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 3 Mars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Den 3 mars.

Jag är den, som ransakar njurar och hjertan, och skall gifwa
hwar och en efter hans gerningar. Uppb. 2:23.


Huru skall man undgå den uppfattningen af detta och dylika ställen
i den heliga Skrift, att saligheten kommer af wåra gerningar? Swar:
Hela swårigheten kommer deraf, att man icke rätt noga ger akt på orden.
Skriften säger aldrig på något ställe, att wi warda rättfärdiga eller
saliga för gerningarnas skull, utan det är, hwad hon öfwerallt nekar.
Men att wi skola warda dömda efter gerningarne det lärer Skriften
öfwerallt (Jer. 17:10; 32:19; Hes. 18:30; Matth. 16:27;
25:34—45; 2 Cor. 5:10; Uppb. 2:23; 20:12; 22:12). Ehuru Gud
i sin allwetenhet känner allas hjertan, har Han dock allt ifrån
begynnelsen fastställt den ordningen, att wårt innersta skall bewisas och
bewittnas
af wåra gerningar. Abraham, de trognas fader, gjordes häruti
till ett tydligt exempel. "Han trodde Gud" i löftet om den wälsignade
säden, "och det wardt honom räknadt till rättfärdighet"; nu war han
för Gud rättfärdig och en Guds wän; men detta skulle också bewisas i
utwärtes handling,
och då han nu lydde Guds befallning, sade Herrens
Ängel: "Nu wet jag, att du fruktar Gud och har icke skonat din enda
son för min skull." Detta kallar apostelen Jacob, att Abraham wardt
af gerningen rättfärdigad d. ä. rättfärdig bewisad, rättfärdig förklarad.
Så skall det ock tillgå i den yttersta domen. Wid en domstol måste
wara wittnen; dertill skola wåra gerningar tjena. De skola wittna om
den nåd, som warit werksam i de trogna, eller om den ogudaktighet,
som bor i de otrogna. Christus säger: "Icke hemtar man windrufwor
af törne, ej heller fikon af tistel. Så bär hwart och ett godt träd god
frukt, men ett ondt träd bär ond frukt." "Af deras frukt skolen I
känna dem." De goda gerningarna göra icke menniskan god, utan de
bewisa, att hon är god; hon är icke god derföre, att hon gör godt,
utan hon gör godt derföre, att hon är god. Och Gud måste först göra
hennes hjerta godt, innan hon kan göra något, som Han anser godt.

När Christus skall döma oss efter wåra gerningar, så skall Han icke
se på gerningens yttre form eller storlek, utan på dess werkliga inre
godhet, d.ä. se efter källan och bewekelsegrunden. Detta är en
omständighet, som hela werlden aldrig will förstå, men som Herren Christus
så ofta och nitiskt framhöll. I Matth. 6:1 säger Han, att "om du
gifwer din almosa för menniskorna för att warda sedd af dem, så har
du ingen lön när Fadren i himmelen". Hwarföre det? Se här, huru
Herren ser efter bewekelsegrunden! Gerningen är ju densamma,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free