- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
209

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 14 April

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den 14 Apri1.

Låtem icke synden wara wäldig i eder dödliga lekamen, så att I
efterföljen henne i hennes lustar. Rom. 6:12.


Först böra wi här åter märka, huru det förhåller sig med helgonen.
Apostelen har uttryckligt lärt, att de, som äro rättfärdiggjorda genom
tron, äro också helgade i sin ande, stå i innerlig förening med Christus
och äro "döda för synden"; och dock anser han sådana förmaningar för
dem behöfliga — "låten icke synden wara wäldig" — "att I icke
efterföljen henne i hennes lustar." Så står det till med helgonen: "anden
är willig, men köttet är swagt;" och "djefwulen har en stor wrede".
Derföre, då Gud icke utförer sitt helgande werk uti oss med oemotståndlig
allmakt, utan werkar såsom på andliga wäsenden med ordet och Andens
maningar, må ingen wara säker, förakta förmaningen och anse sig trygg
för all fara. Nej, wi stå ännu på prof, så länge wi äro på jorden.
Wi skola höra, akta, lyda Herrens röst och då frälsas, om wi äro än
så swaga, om wi ock ropa utur djupet, att wi förgås, och icke kunna
fullgöra Herrens wilja — derom skall Han sjelf draga försorg, blott
wi lydigt höra hans röst; eller ock skola wi, "tjusta", söfda och
lättsinniga, förakta förmaningen och falla i syndens och djefwulens snaror.
Korteligen, dessa hulda förmaningar stämma fullkomligt öfwerens med,
hwad apostelen förklarat om wår helgade ande och wår förening med
Christus och böra räknas bland de yttre medel, hwilka Gud anwänder
till helgelsens fullkomnande.

Huru klar, upplysande och helsosam är då icke denna förmaning!
Då apostelen säger: "Låten icke synden wara wäldig i eder dödliga
lekamen, så att I efterföljen henne", märka wi denna tanke: Kunnen
I nu tywärr icke wara helt fria från synden, låten henne dock icke regera
öfwer eder, så att I ock med werk och gerning tjenen henne. Att synden
bor uti eder, att I ännu kännen onda lustar, är redan brott emot
Guds heliga lag; och om Gud dömde eder efter denna, så woren I,
blott för syndens lustar fördömda. Men då wi nu i detta lifwet icke
kunna wara helt fria från synden, utan den fulla renheten hör till de
nya himlar och den nya jord, uti hwilka idel rättfärdighet bor, anwänden
ock den nåd, eder är gifwen, att göra synden det motstånd, att hon
icke får regera öfwer eder dödliga kropp, så att I äfwen uti gerning
utfören hennes onda wilja, utan att I ändå wandren efter Anden,
om I ock kännen frestelser af köttet. Se här några exempel härpå.
Någon har tilläfwentyrs med ord eller gerning förolämpat dig, och
wreden will resa sig i ditt hjerta; gif då icke denna bifall och frihet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free