Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 15 Maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wi böra med mycket allwar prägla denna lärdom in i wåra hjertan
Ty det är eljest en öfwermåttan swår konst att alltid förblifwa i
tron, under all den mångfaldiga anfäktelse wåra hjertan måste lida i
denna werld. Köttet är fullt med synd, samwetet fullt med lagsinne,
känslan hos gudfruktiga själar stundom såsom ett öppet sår och Gud med
sin nåd ofta djupt fördold och mycket underlig. Här har då wår fiende,
djefwulen, rika tillfällen och medel att anfäkta oss, så länge wi äro på
jorden. Då gäller det att hafwa något starkt fäste i nöden, att icke
bero af, hwad wi äro, finna eller känna i oss sjelfwa, utan hårdt
fasthålla oss wid den store Gudens ewiga ord. Om denna dyra konst talar
Luther ganska lärorikt sålunda: "Det är annat att känna och annat att
tro. Derföre måste man gå ifrån känslan och rentaf fatta ordet med
hörseln,såsom det lyder, samt likasom inskrifwa det i sitt hjerta och hålla
sig fast derwid, om der ock ingen likhet wore dertill, att mina synder
äro tagna ifrån mig, utan jag känner dem ännu hos mig."
Men detta sker nu endast genom trons ihärdiga fasthållande wid
Guds ord. Och tänk: När den store Herren Gud, himmelens och
jordens skapare, betygar: "Så sannt som jag lefwer, jag har icke lust till
någon syndares död, utan att hwar och en wänder sig till bättring och
lefwer: hwilken förtappad syndare skulle icke då lita derpå, fly till
Honom och lefwa? När den store Herren Gud ifrån werldens begynnelse
med så många uttryckliga ord och talande förebilder uppenbarat sitt ewiga
råd, att Han wille genom sin enfödde Son bota syndafallet, borttaga
synden och fullgöra lagen; när en stor evangelisters skara jemte den
Helige Andes krafter på jorden wittna, att allt detta är fullbordadt; ja,
när Herren sjelf betygar: "Jag är den förste och den siste, och den
lefwande; jag war död, och si, jag är lefwande ifrån ewighet till ewighet
— och jag skall gifwa honom, som törstar, af det lefwande wattnets
källa för intet": hwilken förtappad syndare skulle icke lita på sådana ord
och trösteligen framgå till nådestolen? Hwilken anfäktad christen skulle
icke med alla sina frestelser och skröpligheter likwäl hwila sitt trötta hjerta
wid sådana ord? Ordet, Guds eget ord, är hardt när dig, ja, i ditt
hjerta och i din mnn, då du med tron omfattar det. Der har du då
Christus och all salighet, endast i och med ordet.
Wäl mig nu till borgen jag hunnit:
Guds ord är mitt bergfasta slott;
I tusende qwal jag har gått
Och aldrig förstått
Den fridenes grund jag nu funnit.
Hur stormar och böljor än slå,
Guds ord och förbund stå ändå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
