Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 20 Maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 20 Maj.
Och Gud skall aftorka alla tårar af deras ögon; och ingen död
skall sedan wara; icke heller gråt, icke heller rop; ty det
första är förgånget. Uppb. 21:4.
Då allt detta, som tillhör det första - det första tidskiftet, wår
maskperiod på jorden — "tårar", "gråt", "rop", "wärk" och "död", är
förgånget, då skall der wara blott fröjd och ett "lustigt wäsende på
Guds högra hand i ewighet". Då skall jag aldrig mer gråta, ängslas
och lida af syndens makt i mig, af djefwulens frestelser och anfäktningar,
eller af werldens ondska, förakt, lögn och smädelse. Tänk, hwad detta
är: Nu skall jag aldrig mer lida af syndiga tankar eller begärelser, utan
wara alltid helig, ren, fri och andlig; nu skall i mitt hjerta gå wågor
af oändliga salighetskänslor. Nu skall jag hafwa ett sådant hjerta,
som kan helt och fullkomligt älska Gud, ett hjerta som ingen större
salighet känner än i det heliga och underbara, som jag nu skådar och
åtnjuter; nu skall jag aldrig mer behöfwa säga mig, att jag bör älska
Gud, utan jag skall hafwa ett sådant hjerta, som icke kan annat än
älska Honom och allt, hwad som tillhör Honom — likasom en warm
älskare af sig sjelf har det hjertat, att han älskar och har deri sin sällhet.
O, hwilken salig tid, då synden icke mer låder wid oss! Wi skola icke
mer kämpa med detta upproriska hjerta, som nu beständigt will föra oss
ifrån Gud; icke mer förtryckas af det djupa förderfwet, af någon tröghet,
kallsinnighet, eller af wrede, eller af otålighet, eller af stolthet,
eller af skygghet för Christi bekännande. Intet stapplande, intet
Andens bedröfwande, inga syndiga ord eller gerningar skola mer kränka
wårt samwete. Wi skola nu hwila ut ifrån allt detta för ewigt.
Widare, wi skola icke mer känna något twifwel på Guds kärlek. Wi skola
icke mer bruka sådana ord som dessa: "Huru skall jag weta, att mitt
hjerta är uppriktigt inför Gud? att min omwändelse är sann, att min
tro är lefwande? Jag fruktar, att allt, hwad jag gör, är skrymteri, att
Gud är wred på mig." Nej, allt detta tillhörde det första, eller jord-
lifwet. Allt detta skall nu wändas i lof. Wi skola aldrig mer frukta
något Guds misshag; ingen hjertewärk, intet helwete skall mer blandas
med himmelen. Här händer det ofta, att de trogna känna Guds wrede
"trycka och tränga dem med alla sina böljor"; men då detta första är
förgånget, skola de fullkomligt "se och smaka, huru ljuflig Herren är",
och nu höra hans tilltal: "Jag har som snarast, uti ett ögonblick, gömt
bort mitt ansigte för dig; men med ewig nåd will jag förbarma mig
öfwer dig."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
