Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 21 Maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 21 Maj.
Jag will lofwa Herren all tid; hans lof skall alltid wara i min
mun. Ps. 34:2.
Så säger den pröfwade David. Och så bör wisst en christen hafwa
det, hwilken är insatt i hela Christi rikedom, att han i all tid är glad
och tacksam i en sådan lycka, såsom ock apostelen säger: "Waren alltid
glada — och tacksamma i allting, ty det är Guds wilja om eder genom
Jesus Christus." Först är det wisst den billigaste och saligaste pligt,
att Guds barn redan här i pröfningswerlden begynna det himmelska
lifwet, nemligen att prisa och lofwa wår Gud — glädjas, älska och
prisa sin himmelske Fader, för allt hwad Han i sig sjelf är, och för hwad
Han emot dem gjort, gör och skall göra. Hwem kan utsäga alla de
blott härmed antydda ämnen för Guds lof? Men hwad som är icke
mindre wärdt att i tid besinna, är, att otacksamheten är en sådan synd,
som har en hel mängd olyckliga följder med sig — "otacksamheten är
eet uttorkande wäder, för hwilket alla Guds nådeskällor utsina" — och
otacksamheten är ett slags förtrollning af menniskans sinne, så att hon
icke ser det goda hon har, så att, om hon ock i sjelfwa werket är den
lyckligaste på jorden, hon skall gå såsom en olycklig warelse genom lifwet
och wara en martyr för idkelig missbelåtenhet, en börda för sig sjelf och
en Guds äras förnekare. Det säkra är, att den, som fått minst på
denna jord, har dock stora skäl att oaflåtligen prisa, tacka och lofwa wår
Gud; ty blott att få se eller weta något om Guds herrliga werk och
wäsende borde uppfylla oss med hans pris. "Hela jorden är full med
hans godhet. Himmel och jord äro fulla af hans ära." Den minst
lycklige har stora skäl att prisa Gud, blott för hwad Han i sig sjelf är.
Mycket mer då, om du ock är en ibland dem, som på ditt eget
hjerta erfarit hans stora nåd och barmhertighet, blifwit benådad med
den saliga kallelsen till Christi rike, benådad med den Helige Andes
upplysning, så att du lärt känna dig sjelf och din Frälsare och blifwit ett
Guds barn — och jemte allt detta kanske också åtnjuter en hel mängd
synliga wälgerningar af Gud, andliga och lekamliga, har Guds ord och
dagligt bröd, ja, allt hwad nödigt är för resan genom lifwet: huru bör
du icke då tacka och lofwa wår Gud! Om du nu twärtom förgäter
allt detta, går oförnöjd och otålig och ser på några små obehag, så är
detta en otacksamhet, som icke gerna kan blifwa ostraffad. En christen
bör wara en glad och tacksam menniska.
Om wi nu förstått, att otacksamheten är en mycket farlig och
förderflig synd, så återstår ännu den frågan: Huru skola wi få sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
