- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
292

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 25 Maj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

helighetens Gud, då förwerkar han sin rättighet att tillhöra den — han är
endast en skada och en skam för församlingen, och han är också en stor
skada för werlden rundtomkring.

Älskade bröder och systrar, står det så till med någon af oss? Wi
göra denna fråga, icke att någon skall se sig omkring och anfalla andra
med sin dom, utan att hwar och en, som kallar sig Jesu lärjunge, må
fråga sig själf: "Står det så till med mig?" Wi bedja hwar och en af
eder alla att uppriktigt undersöka, hwad det är hos dig, just hos dig
i dina afsigter, eller ord, eller gerningar — som kan förhindra Christi
rike och hans namns ära. Må hwar och en, som kallar sig en Christi
lärjunge, göra sig sjelf denna fråga på fullt allwar: "Hwad är det hos
mig, som kan gifwa lastarena rum och förhindra syndares omwändelse?
Är icke jag på något sätt en orsak dertill, att någon själ missaktar ordet
och anser all lefwande christendom för skenhelighet?" Ja, må hwarje
Jesu lärjunge göra sig sådana frågor! Må hwarje christen nu, i denna
stund, undersöka, hwad som hindrar Christi rike hos honom; och
uppskjuten icke ett ögonblick att söka rättelse och hjelp deremot. Det må
swida, det må göra smärta, men det är bättre nu än sedan. Låtom
oss aldrig glömma, att den grenen, som icke bär frukt, skall afhuggas
och kastas i elden.


Detta är nu icke egentligen taladt till dem, som dagligen straffa och
döma sig sjelfwa och borde nu twärtom se bort ifrån sig och så alldeles
inswepa sig i Christus, att deras själ uti hans nåd finge den hwila och
styrka, som fordras för helgelsen; utan här tala wi till dem, som under
evangelii bekännelse äro lättsinniga och wårdslösa. Det är om sådana
Luther säger: "Här gäller icke att se på deras mun, utan på deras
lefwerne." Ja, här gäller icke, att du kan wackert tala, utan ock, om du
har någon Andens och kraftens bewisning. Af Gud och Christus är
lätt att berömma sig; men derpå skall det bewisa sig, att din tro är
sann och uppriktig, om den ock medför en helig Ande i ditt hjerta, som
angriper, binder och korsfäster din gamla menniska och gör dig ödmjuk
och kärleksfull. Du skall wäl ändå aldrig i tiden blifwa nöjd med din
helgelse och kraft, så framt du är waken och icke blifwit af tjusaren söfd
i sjelfhelighetens inbillningar — du skall wäl ännu alltid känna mycket
mer din synd än din helighet. Men andra skola wittna, och på ljufare
tider skall du sjelf med apostelen besanna, att "Guds nåd har dock icke
warit fåfäng i dig", att de mest framstående Andens frukter, ehuru icke
till det mått som du önskade, likwäl werkligen följt af din tro.

Hjelp, Jesu, mig min håg från jorden wända
Och wärdes sjelf ditt lif i mig upptända,
Mig leda in på lifwets rätta stig;
Ja, med ditt ljus, din kraft i själen träda,
Regera mig, min ande saligt gläda,
Att all min wandel wittnar städs om dig.

-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free