- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
332

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 14 Juni

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äro äkta, äro Andens werk, ligger dock icke i dessa bekännelser, utan all
denna andlighet kan wara lika fjerran från den sanna, som Sibboleth afwek
ifrån Schibboleth. (Se Dom. 12). Man kan med allt detta goda
ännu få det swaret på Herrens stora dag: "Jag känner eder icke, gån
bort ifrån mig!" Se blott Matth. 7, der Herren sjelf säger: "På den
dagen warda många sägande till mig: Herre, hafwa wi icke profeterat
uti ditt namn och i ditt namn gjort många kraftiga gerningar? Då
skall jag bekänna dem: Jag kände eder aldrig; gån ifrån mig I
ogerningsmän."

Här frågar kanske någon: Har då den heliga Skrift gifwit något
utmärkande tecken för Christi rike, hwarigenom den enda rätta
andligheten skiljer sig från alla falska wägar? Swar: Ja, Gud ware lof!
De som redan äro komna till sanningen och hafwa ögon att se, de
finna detta öfwerallt i Skriften. De se nemligen, att det är en enda
sak, hwarpå allt beror — de se, att det är all sann christendoms
utmärkande drag, hemlighet och hufwudsak, att Christus, Christus blifwit
hjertats allt uti allt. De se det bestämdt afgjordt sålunda: Den som
har Sonen, han har lifwet; den som icke har Sonen, han har icke
lifwet; ty lifwet är uti Guds Son. Detta bör nu hwar och en
begagna till sin egen andlighets pröfwande. Och den som kommit till
ljuset, han tacke Gud! Wisst måste han då äfwen förstå mycket om
andra slag af andlighet; måtte han blott derwid wara i sin kärlek wis
och försigtig, men i sin försigtighet af kärlek nitisk. Många, som icke
ännu äro komna till sanningen och lifwet, äro dock desamma, som en
gång skola komma dertill, helst om alla trogna wille med kärlek och
wishet söka att upplysa dem.

Summa: Att somliga nitälska och yrka på förkrosselse, allwarlighet
såsom deras wigtigaste; andra på kärlek, ödmjukhet; andra på sjelfförsakelse,
afdöende o. s. w. det är allt godt, allt kostliga saker, men ännu
icke lifwet, ännu blott förberedande ting. Ur den saliga, tecknade skaran,
som för Lammets thron sjunger hans lof, kan ännu en framträda och
säga: Äfwen jag har arbetat på allt detta goda; men när jag som mest
arbetade, märkte jag, att Guds ögon woro såsom eldslåge, att för
Honom icke ens himlarna woro rena, att Guds dom gick mycket högre
än menniskors; "och jag wardt död", men Christus blef mitt lif, och
Han är nu min psalm och min salighet, för hwilkens skull jag har räknat
allt för skada och håller det för träck. Herren har gifwit mig en ny
wisa i munnen: "Du är dödad och har igenlöst oss åt Gud med ditt
blod! Du är wärdig att hafwa ära och pris och lof ifrån ewighet till
ewighet. Amen."

O, Jesu, är ock jag din lem?
Säg, är jag werkligt din?
Går jag med dig på wägen hem,
Och får jag slippa in?

Ack, gör den saken viss och klar
För mig såwäl som för enhwar!
Säg, hör jag till de rätta får,
Som följa dina spår?


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free