- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
363

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 30 Juni

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den 30 Juni.

Sen uppå fåglarna under himmelen, de så intet, och intet skära
de heller upp och församla intet i ladorna, och eder himmelske
Fader föder dem. Ären I icke mycket mer än de?

Matth. 6: 26.

För oerfarna goddagsmenniskor, som ingen nöd känna, samt för
lifligt troende christna, för hwilka ordet är allt, behöfwes icke denna
betraktelse. Men när en christen kommer derhän i mörker och
anfäktning, att han twiflar på allt Guds ord, då wisar Herren honom till
skapelsens werk, dem han icke behöfwer tro, utan kan se med ögonen;
t. ex. emot lekamliga bekymmer säger Herren: "Sen uppå fåglarna
under himmelen; eder himmelske Fader föder dem: ären I icke mycket
mer än de?" Skulle Gud sörja för de amå, obetydliga fåglarna, men
glömma och förgäta menniskan, hans dyrbaraste och herrligaste skapelse,
Guds afbild, barn och arfwinge, herrskaren öfwer fåglarna och djuren?
Skulle Gud glömma menniskan? Skåden liljorna på marken! Salomo,
i all sin herrlighet, war icke så klädd som en af dem. Kläder nu Gud
så gräset på marken, som dock i dag står och i morgon kastas i ugnen,
skulle Han icke mycket mer göra det eder — eder, som ären "Guds slägte"!
O, I klentrogna! Mot fruktan för onda menniskor, säger Herren:
"Säljas icke twå sparfwar för en skärf? och en af dem faller icke på
jorden eder Fader förutan. I ären ju mer wärda än många sparfwar.
Edra hufwudhår äro alla räknade. Derföre skolen I icke rädas." Du
tycker dig wara öfwergifwen af Gud; det är någon wiss sak, i hwilken
du tycker dig alldeles hjelplös, du kan sjelf omöjligt hjelpa densamma.
I hela werlden finns ingen, som kan hjelpa den; och du har anropat
Gud, så att du är hes och worden trött och allt ser ut lika förgäfwes
— Gud "har sig såsom en hjelte, som är förtwiflad, och såsom en
kämpe, den icke kan hjelpa". Är det möjligt, att det werkligen
förhåller sig så, som det då synes dig? Förstår du icke, att det är något
djupt fördöljande af den underlige, men dock trofaste Guden?
Förutsatt, att du icke strider emot Herren och hans ordning, t. ex. begär
helgelsekraft, förr än du blifwit troende och glad i oförskylld nåd; eller
du begär lekamlig hjelp, utan att wilja arbeta o.s.w. — förutsatt
således, att du söker hjelpen på rätt wäg, så är det alldeles omöjligt,
att icke Gud skulle gifwa dig allt, hwad som är dig bäst och nyttigast.
Eller är nu Herrens arm förkortad, att Han icke mer kan hjelpa? Och
Han, som har gjort ögat, skulle Han icke se — och se din nöd? Han
som gjort örat, skulle Han icke höra? Han som sköter fåglarna, skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free