Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 1 Juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oss af Gud, att Han är wår, med allt hwad Han är och har, grundar
sig endast på försoningen genom Christus, icke på någon wår godhet och
wärdighet, utan endast på den ewiga kärlek, hwarigenom Gud gaf oss
sin Son, då wi ännu woro "syndare", "ogudaktiga" och "owänner".
Betänk dock, hwad deri ligger, att Gud, som först har sjelf skapat oss
till sina barn och arfwingar, äfwen sjelf gaf oss sin Son till en
Frälsare, då wi woro ogudaktiga och owänner, och att wi då "wordo förlikta
genom hans Sons död". Detta är en ewig tröstegrund för arma
syndare, hwilken icke wacklar och faller med wårt wacklande och fallande,
utan blir alltid fast och qwarstående. Ty du kan lätteligen uträkna,
att Han, som gjort det, som är större, att af fiender göra oss till
wänner, skall mycket mer göra det, som är mindre, nemligen att, då wi nu
äro så dyrt förlikta, äfwen behandla oss såsom sådana, d.ä. icke se på
wåra synder och döma oss efter lagen, utan alltid wara oss huld och
nådig och äfwen föra oss ända fram till den salighet, hwartill Han först
skapat oss och sedan så dyrt återlöst oss.
Så nödigt det är, att alltid berömma sig af Gud, d.ä. att alltid
behålla en werklig trostillförsigt, en glad och hjertlig förtröstan till
Honom, hwaraf en christens hela andliga lif beror, så nödigt är det
derföre att alltid fasthålla, hwad detta innebär: "Genom wår Herre Jesus
Christus, genom hwilken wi nu hafwa fått förlikningen." Isynnerhet
då wårt hjerta, såsom stundom sker, är alldeles iskallt för Gud, wi
hafwa blifwit förströdda och främmande för Honom, men en nöd uppstår,
så att wi behöfwa bedja; då tycka wi, att också Gud är alldeles iskall
för oss, bryr sig intet om oss, ser icke oss, aktar icke oss eller hörer wår
bön. Då blir det nödigt att ihågkomma, att denna bild af Gud är
alldeles falsk, är en gruflig wanställning, som kommer endast af wårt
kalla, otrogna hjerta och af djefwulens ingifwelse. Ty Herren Gud har
sjelf afmålat sig på ett helt annat sätt, såsom en ewig och omätlig
kärlek, som utgifwit sin egen älsklige Son för oss, och som nu alla stunder
innerligen älskar dem, som tro på Honom — en huld Fader, som är oss
alla stunder nära, ser alla wåra behof och bekymmer och, om Han ock
döljer sig och dröjer med hjelpen, dock alltid har sin "lust uti att göra
oss godt". Gud kan aldrig wara kall och liknöjd för dem, som dock äro
af hans älsklige Son dyrt försonade och äro i Honom rättfärdiga.
Så älskade Gud werlden all,
Att Han utgaf sin ende Son,
Att hwar och en, som på Honom tror,
Skall få ett ewigt lif.
Ty deruti står kärleken,
Ej det wi hafwa älskat Gud,
Men deruti att Han älskat oss
Och gifwit oss sin Son.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
