- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
375

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 6 Juli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Den 6 Juli.

Delen edert till de heligas nödtorft. Rom. 12: 13.

Denna förmaning innebär, att de christna böra betrakta sina
fattiga trosbröders nödtorft eller behof såsom sina egna, wara lika måna
om att hjelpa bröderna som sig sjelfwa. Wi böra hafwa en så sann
och hjertlig kärlek, att det tillgår efter det ordet: "När en lem lider,
så lida alla lemmarna med" — ja, efter det stora kärleksbudet: "Älska
din nästa såsom dig sjelf." Och när apostelen särskildt nämner de
heliga, lära wi äfwen här, såsom i Gal. 6: 10, att ehuru wi enligt den
allmänna kärlekslagen skola "göra godt emot hwar man", wi dock skola
göra "allramest emot dem, som äro wåra medbröder i tron". Wäl wisar
oss detta ställe om de "heligas nödtorft", att den egendomsgemenskap, som
från början infördes i den första församlingen, redan hade upphört, utan
twifwel för dess missbruk af lättjefulla personer, som tidigt inkommo i
församlingen. Och wäl lära wi deraf, att wi böra gifwa med
urskiljning, icke till understöd för lättjan och lasten, utan endast för
"nödtorft" eller werkligt behof. Men si, detta böra wi då ock desto mer
willigt göra, nemligen "deltaga i de heligas nödtorft", d. ä. med huld,
broderlig kärlek understödja dem, som äro i werkligt behof och icke
missbruka understödet till lättja och öfwerflöd.

Men hwilka äro nu "de heliga", dessa "fattiga heliga", såsom
apostelen i kap. 15: 26 kallar dem? O, att wi en gång lärde rätt förstå
det ordet "helig"! Wi skola öfwerallt i apostlarnas bref finna, att med
det höga namnet heliga betecknas alla troende christna. Det är icke
några särskildt framstående christna, såsom apostlarna eller profeterna,
som kallas "heliga", utan alla som äro i den nya födelsen af Anden
från verlden uttagna och åt Gud afskilda, såsom ordets första betydelse
är. Och dessa pånyttfödda själar äro i twåfaldigt afseende för Gud
werkligt heliga. Först hafwa de Christi fullkomliga helighet sig tillräknad,
och för det andra Andens helgelse i sig börjad; hwilka begge förhållanden
apostelen så uttrycker, att de äro "helgade genom Herrens Jesu namn
och genom wår Guds Ande". Wi äro då Guds heliga, fastän icke i
oss sjelfwa syndfria; såsom wi wäl se, då David först omtalar sitt swåra
syndaelände och sedan tillägger: "För detta skola alla heliga bedja dig
i rätt tid". Det är då endast i Christus, wi äro rätt heliga; hwarom
Luther öfwer wår text så starkt och tänkwärdt yttrar: "Paulus talar
här om de heliga på jorden, d. ä. de christna, och kallar dem helgon,
Guds nåd till ära, genom hwilken de utan alla gerningar äro heliga i
tron. Ty det wore en stor skam och Guds försmädelse, om en christen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free