Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 16 Juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 16 Juli.
Gif oss i dag wårt dagliga bröd. Matth. 6:12.
Det ord i grundtexten, som i denna bön är öfwersatt med daglig,
har wisserligen warit ett twetydigt och mörkt ord, men alla tolkningar
sammanstämma dock deri, att det betyder något för wårt wäsende
nödwändigt — icke hwadhelst hjertat begär, utan det nödwändiga — det
betyder egentligen, "hwad som hör till wårt wäsendes uppehållande".
Nu frågas den, som will "träta med Gud": Har du icke allt härtills
fått det, som warit nödwändigt till ditt wäsendes uppehållande? Och
om du icke fått allt efter den ritning, som du sjelf uppgjort öfwer din
jordiska lefnadswäg, så har du likwäl fått allt, hwad Han lofwat,
hwilken bäst wet, hwad som är dig nyttigast. Eller wet du, huru mycken tuktan
af fattigdom och bekymmer du behöfwer för din själs ewiga goda? —
Men här torde en christen, som icke blott är fattig, utan ock gäldbunden,
swara oss: "Det är en annan omständighet, mot hwilken all fattigdom
är ett intet, den nemligen, att jag skall wara menniskor skyldig och skall
kanske icke kunna göra hwar man rätt, skall kanske blifwa en wisa i
lastarens mun till evangelii försmädelse." Swar: Så wida du icke antingen
har någon synnerlig högmodsböjelse, som fordrar en mycket djup
förödmjukelse — och så wida du icke "frestar Herren", antingen med
försumlighet och lättja eller genom fåfänga och slöseri med hans gåfwor, utan
är ordentlig, ödmjuk, flitig och trogen i din kallelse, samt i enfaldig tro
beder denna bön, så har du alla Herrens löften derom, att Han skall
gifwa dig så mycket, att du icke skall behöfwa blifwa till skam såsom
bedragare, utan skall kunna göra hwar man rätt. Det är antingen
något Herrens frestande med lättja eller yppighet, eller ock ett swårt
högmod, som behöfwer nedtuktas — det är endast något sådant, som
kan bringa öfwer en christen den bittra erfarenheten, som är så
mångfaldigt swårare än all fattigdom, nemligen att han icke kan göra hwar
man rätt. Hwad det åter angår, att månget Guds barn antingen
genom sjukdom eller andra omständigheter icke kan alltid försörja sig sjelf,
utan måste anlita bröders barmhertighet, så är wisst äfwen detta
förödmjukande för wår stolta natur, men hör dock till Herrens uppfostran
med somliga barn, eller för någon wiss tid, tilldess de blifwit nog tuktade
för att kunna bära några Guds gåfwor, och bör alltid betraktas med
gudsfruktan och ödmjuk undergifwenhet inför Herren, den allena wise
och mäktige Fadren, hwilkens högra hand också kan förwandla allting.
Men den fjerde bönen har ock en lärdom till de lyckliga, som icke
weta af dessa bekymmer för sin bergning och icke tyckas behöfwa bedja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
