- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
408

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 22 Juli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hos församlingens ängel i Ephefus, och dock hade denne öfwergifwit sin
första kärlek, hwilket Christus förklarade wara ett så betänkligt tecken,
ja, ett sådant "affall", att om icke bättring skedde, skulle ock ljusstaken
bortstötas från dess rum. "Jag wet dina gerningar", säger Herren,
"och ditt arbete och ditt tålamod, och att du icke kan fördraga de onda;
och du har försökt dem, som säga sig wara apostlar, och äro det dock
icke, och du har funnit dem wara ljugare, och du lider och har tålamod
och arbetar för mitt namns skull och är icke worden trött. Men jag
har emot dig, att du har öfwergifwit den första din kärlek. Betänk,
hwarifrån du är fallen, och bättra dig och gör de första gerningarna;
annars skall jag snart komma till dig och bortstöta din ljusstake från
dess rum, om du icke bättrar dig." Här finna wi, att kärleken är
ännu en särskild sak i hjertat
och kan wara förlorad äfwen under en
så priswärd werksamhet, så kraftiga och christliga gerningar, som dem
Christus här uppräknar, nemligen då du nu icke mer ligger för dina
synder wid Jesu fötter, utan är sjelf god och derföre icke heller blir
upptänd i kärlek till bröderna. Att man sålunda under de präktigaste
gerningar kan sakna denna kärlek, det wisar ock apostelen, då han säger:
"Om jag talade med menniskors och änglars tungor och hade icke
kärleken, så wore jag en ljudande malm och en klingande bjellra. Och
om jag kunde profetera och wisste all hemlighet, om jag gåfwe alla
mina egodelar åt de fattiga och läte min lekamen brinna (såsom
martyrerna på bålet) och hade icke kärleken, så wore det mig intet nyttigt."
Wisserligen borde detta förhållande wäcka oss att inför Herrens ögon
besinna, huru wi hafwa det med kärleken. Wi finna af både Christi
och apostelens ord, att hwadhelst wi äro, tro eller göra, utan att hafwa
denna werkliga kärlek i hjertat, hwilken genom tron och nåden födes, så
är alltsammans falskt och blott bedrägeri, huru christligt och wackert det
än synes. Måtte wi i alla wåra lifsdagar minnas och besinna detta!

Du älskar för din egen skull,
Den intet älskwärd är;
Min otro kan ej slå omkull
Din trohet, Herre kär.
Din kärlek är så rik och fri,
Att du ej mer kan låta bli
Att ewigt älska mig.

Men se´n du låtit mig förstå,
Att du så älskat mig,
Att du för mig, för mig också
Har låtit offra dig,
Då wille jag ock älska dig
Och wandra på din wiljas stig
I kärlek och i tro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free