Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 26 Juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
syndaren, antingen i tiden eller i ewigheten; och här i tiden antingen i
bättringssorgen och delaktigheten af Christi lidande, eller ock i straffets
och hämndens lidande. Kommer syndaren i tiden till bättring och
delaktighet i Christi lidande för synden, då kommer han icke att uppbära
syndens rätta straff, emedan detta har öfwergått Christus; men ångrens
och tuktans lidande skall han dock hafwa. Sker åter icke detta, då skall
alltid Guds wrede drabba honom. Detta sker då ofta här i tiden på
ett sådant sätt, att wi icke se det såsom syndens straff, då det nemligen
sker genom wanligare olyckor, sjukdom, hungersnöd, eld, watten, krig
o.s.w., men stundom sker det ock på ett sådant sätt, att äfwen wi
menniskor kunna tydligt se Guds rättwisa hämnd deruti, t. ex. då en
man, som förtryckt de swaga, enkor och faderlösa barn och med orätt
tillwällat sig andras egendom, blir hemsökt med besynnerliga olyckor och
stannar i yttersta fattigdom och elände; då den, som försmädat, förrådt
och beljugit menniskor och beröfwat dem deras goda namn och rykte,
sjelf faller i uppenbar skam och wanära; eller då den, som tillfogat
menniskor swåra hjertesår, ja, lifstidslånga sorger, hwilken den menskliga
rättwisan icke åtkommit, slutar i det olidliga stumma wemodet,
wansinnet eller sjelfmordet o.s.w. Men sker det icke här i tiden, att Gud
hämnas missgerningen, då återstår hans rättwisa hämnd till den
förskräckliga ewigheten, den tillkommande wreden. Och nu, huru will du
då wredgas öfwer din owän, huru skulle du wilja ytterligare hämnas,
eller hysa några onda tankar och önskningar emot honom, när du wet,
att en så swår Guds wrede redan hwilar öfwer honom? Borde du
icke hellre då gripas af innerligt medlidande och bedja för honom, att
han måtte komma till bättring! Sådant böra wi wäl betänka, då den
store, fruktanswärde Herren säger: "Hämnden är min, jag skall weder-
gälla det."
Detta föreställer oss nu apostelen för att rätt allwarligt
tillbakawisa och qwäfwa wår starka benägenhet för ondska och sjelfhämnd. Och
detta borde wisserligen wara nog att förmå alla, som wilja wara
christna, som sjelfwa lefwa af idel barmhertighet och för hwar stund
behöfwa Guds tålamod, att de icke mot en felande medtjenare skulle
utöfwa den ringaste hämnd eller owilja.
War sen till wrede, men war snar
Att glömma och förlåta;
Som Christus dig förlåtit har
Och än förlåter alla dar,
Så må du ock förlåta.
Ack, Herre Jesu, sjelf mig lär
Att i din fruktan wandra;
Förlåt och hjelp och war oss när,
Och lär oss, lär oss, Herre kär,
Att älska rätt hwarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
