Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 11 Augusti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfwen för mina, så säger Johannes här: Icke allenast för wåra, utan
ock för hela werldens. Nu betyder "hela werlden" icke blott Johannes,
Petrus, Paulus och andra heliga, utan till werlden hörer allt, hwad
menniska heter. Undersök allenast, om du är en menniska, så wet du,
att äfwen dina synder äro försonade och borttagna i Christi död.
Men, torde du säga, detta får jag dock icke trösta mig med eljest
än när jag warit from, gjort, hwad Guds ord kräfwer, och icke syndat!
— Twärtom säger apostelen: "Och om någon syndar, då hafwa wi en
förswarare när Fadren." Märk noga detta lilla ordet då, ty derpå
hwilar hela språkets wigt och wärde. Wi wilja gerna tro och wärdera
försoningsnåden, men blott då, när wi sjelfwa warit bättre, mer
andägtiga, bedit, läst, gjort något godt o. s. w. Men så snart wi råkat
falla och synda eller försummat bönen och warit kallsinniga, hwilket allt
är swåra synder, då får icke Christus med sin försoning gälla något, då
är man, som om man ingen frälsare och förswarare hade, eller såsom
denne endast wore kommen för de rättfärdiga, endast tjenade oss, då wi
sjelfwa äro, hwad wi böra. Men apostelen säger här motsatsen: det
är just, då wi syndat, som förswararen tjenar oss. Häraf följer, att
de, som tro på Christus, äro uti en beständig nåd, hwilken icke wacklar
och skiftar, såsom deras egen fromhet skiftar.
Detta är nu den i allt Herrens ord uppenbarade läran om den
dagliga och ewiga syndaförlåtelsen — en så ljuflig och tröstfull lära, att
ingen skrymtare eller falsk christen borde få höra den, hwilket wanligen sker
till deras förtappelse, ty "de draga wår Guds nåd till lösaktighet".
Och dock hafwa wi icke lof förtiga den, utan till de arma, förtwiflade
och fattiga hjertans tröst och salighet måste den uttalas. Sådana hjertan
hemta ock af den öfwerflödade nåden endast förnyad lust och kraft till
helgelse. De deremot, som deraf taga anledning till säkerhet, till att
blifwa i synden, d. ä. de som söka icke öfwerwinna och bortkasta synden,
utan hellre att ursägta och förswara den, de äro de, som "draga wår
Guds nåd till lösaktighet" och som göra synd, hwarom samme ljuflige
Johannes i samma bref tillkännagifwer, att den som gör synd, han är
af djefwulen — den, som är född af Gud, gör icke synd, han kan icke
synda (göra synd), ty han är född af Gud. "Säga wi, att wi hafwa ingen
synd, då bedraga wi oss sjelfwa och sanningen är icke i oss. Men om
wi bekänna wåra synder, Han är trofast och rättwis, att Han förlåter
oss synderna och renar oss af all orättfärdighet."
Blott Frälsarens rättfärdighet
Min prydnad är i ewighet;
Dermed will jag för Gud bestå,
När jag skall fram för Honom gå.
Jag tror, att Jesu dyra blod
Är mot all synd en reningsflod,
En orsak till all salighet
Samt gällande i ewighet.
Och derför skall hans blod och död
Nu bli min enda tröst och stöd.
I lif och död jag lita får
På Jesu dyra blod och sår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
