- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
450

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 12 Augusti

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frukter. Men grunden och sättet för deras winnande är detta, att
hjertat uppfylles af sin stora lycka.

Gif blott akt på följande bild: En rätt lycklig brud, som blifwit
upptagen ur den djupaste fattigdom och låghet och har blifwit föremål
för en rik, förnäm och i alla måtto älskwärd herres kärlek, och hwilken
hon mer än sitt lif älskar, om hon nu är på wägen till hans palats,
för att der med honom förenas och der emottaga all den rikedom, lycka
och glädje, som wäntar henne, huru lätt fördrager icke hon alla resans
beswärligheter! Huru glädtigt ler hon icke åt en liten förlust! Om
en wild menniska wid wägen kastar på henne en wred blick och ett
förolämpande ord, det gör henne ingen lång bedröfwelse, hennes mans
kärlek och leende mot henne är henne nog, och hennes stora lycka
uppfyller så helt hennes hjerta. — Se här! Det fordras blott, att hjertat
är uppfyldt af den stora, allt öfwerwägande lyckan att stå i förening
och wänskap med den Allsmäktige, weta sig wara utkorad till
ewinnerligt lif, till barn och arfwinge i himmelen, till herrlighetens Herres
brud. Att i hjertlig tillförsigt kunna luta sitt hufwud till Frälsarens
bröst och med full troswisshet säga: Min wän är min och jag är hans
si, detta är något, som kan göra wår glädje "fullkommen", det will
säga: icke sådan som den i himmelen skall blifwa, utan sådan som den
här i trons rike kan wara, der wi ännu äro på wägen till wår Herres
palats och ännu i denna jordiska hyddan blott se och känna det, som är
för ögonen, uti oss och omkring oss. Då wi likwäl redan wunnit
och kunna glädja oss åt det, som wårt hjerta hufwudsakligen önskar och
söker, så att wi sjunga: "Min högsta sällhet grönskar, jag har allt, hwad
jag önskar; ty hela Frälsarens person är min igenom tron"— då heter
det en "fullkommen glädje".

Aldrig är jag utan fara,
Kan dock alltid säker wara;
Alltid någon nöd, men se,
Alltid ock en frälsare.

Aldrig fri från syndens smärta,
Men dock tröstad wid Guds hjerta;
Aldrig utan kamp och strid,
Alltid dock på djupet frid.

Ofta jagad, ofta fången,
Men dock aldrig helt förgången;
Ofta utan kraft och råd,
Aldrig utan hjelp och nåd.

Alltid täck för Fadrens öga,
Jesu, fast jag tror det föga;
Alltid helt fördömd i mig,
Alltid salig blott i dig
.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free