Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 14 September
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
barmhertighet. Sådant heter att prisa Honom såsom en Gud. Förstå wi
widare, att det är hans allwarliga wilja, att "de, som nu lefwa genom
hans Sons död, skola icke lefwa sig sjelfwa, utan Honom, som är för
dem död och uppstånden"; att de skola taga afsked från allt, som
misshagar Gud, och göra, hwad Honom täckes — då fordras, att wi ock
med glada, tacksamma och williga hjertan göra detta och, hwadhelst som
derwid ännu brister, alltid tro på den ewiga förlåtelsen, som Han så
dyrt förwärfwat och så allwarligt tillsagt oss. Allt detta hörer till att
prisa Honom såsom en Gud. Sker nu icke detta, utan wi blifwa
"fåfängliga i wåra tankar" och börja fritt lefwa emot wårt förstånd om
Gud, då följer, såsom ett rättwist straff, att Gud tager sitt ljus ifrån
oss och låter wåra oförståndiga hjertan förmörkas och falla i allehanda
galenskaper, såsom apostelen här säger om hedningarna.
Detta är den allwarsamma lärdom, som denna text gifwer oss, och
hwilken isynnerhet bör wara gripande för oss, åt hwilka Gud gifwit sitt
evangelium. Då Gud har så högt benådat oss, att Han icke blott ställt
för wåra ögon hela skapelsen, full med wittnesbörd om hans ewiga kraft
och gudom, utan ock gifwit oss sin Son från himmelen, som blifwit wår
broder och trofaste medlare, som med sin lagsuppfyllelse och sitt blods
utgjutelse förlossat oss från synden och lagens förbannelse; widare, gifwit
oss sitt ord om allt detta och ännu dagligen sänder oss den Helige Ande,
som sjelf werkar, allt hwad som är nödigt till lif och gudaktighet, kallar,
wäcker, upplyser, tuktar och hugswalar oss, allt efter som wi behöfwa
det — tänk, då Gud gifwit och gifwer oss allt detta, men werlden ändå
går sin wäg fram, är säker och ogudaktig, icke fruktar Gud, icke prisar
och tackar Honom för all hans nåd, utan lefwer fri i sina synder, sin
fåfänglighet och afgudadyrkan: hwem kan undra, att wår Gud då låter
werlden fara, ja, låter henne så förblindas och förstockas, att hon knappt
fruktar ett ögonblick för helwetet? Men mycket mer, om ock wi, som
äfwen warit benådade med Andens lif och ljus, smakat Guds godhet och
begynt wandra i Anden, skulle på nytt affalla, blifwa fåfängliga i wåra
tankar och åter lefwa i säkerhet och uppsåtliga synder; huru billig men
förskräcklig måste icke då Guds dom blifwa! Wore wi ock än så swaga och
syndiga, men wi allenast gåfwe Honom äran, bekände inför Honom wår
synd, dömde oss sjelfwa och sökte hans nåd, så blefwe ju allting botadt;
men då wi förakta Honom, missbruka och trotsa det ljus, Han gifwit
oss, och börja att förhålla sanningen i orättfärdighet: hwem kan då
undra, säga wi åter, att Gud i sin majestätiska rättfärdighet nu handlar
med oss så, som denna text lärer!
O, Helge And´ gör själen from,
Rätt waken, oförfärad:
Gör hjertat till en helgedom,
Der Gud i allt blir ärad.
Gif stöd, gif tröst i all wår brist,
Hjelp, att wi tro på Jesus Christ,
Båd´ nu och alltid. Amen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
