Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 18 September
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 18 September.
Lydnad är bättre än offer, och höra till är bättre än det feta af
wädrar. 1 Sam. 15: 22.
Här höra wi, att för Gud är det blott fråga om lydnad. Deraf
skola wi lära, att den ena gerningen är för Honom lika stor som den
andra, att en gernings wärde beror endast af Guds bud; att om Gud
har befallt en sak, så är den en stor och wigtig gerning, wore den ock
så liten som att upptaga ett halmstrå; men om Gud icke befallt den,
är den mindre än intet, wore den ock så stor, som att uppwäcka de
döda eller att omwända hela werlden. Så blir då endast Guds
uppenbarade ord och bud wåra fötters lykta, wår wandrings rättesnöre.
Måtte wi då hwar och en wäl eftersinna, hwad Gud har befallt
oss. Hvarje christen har alltid twenne slags pligter, af Gud oss ålagda:
först några enskilda eller kallelsens; för det andra de allmänna eller de
tillfälliga kärlekstjensternas emot nästan. Om de första säger Skriften:
"Så förmanar jag nu eder, att I wandren såsom tillbörligt är uti den
kallelse, deruti I ären kallade — alla lemmar hafwa icke allt samma
embete. Hwar och en såsom Herren har kallat honom, så wandre han.
Omskärelsen är intet och förhuden intet, utan hålla Guds bud. Hwar
och en blifwe uti den kallelse, i hwilken han är kallad" o. s. w. Om
de gemensamma pligterna heter det: "Allt det I wiljen, att menniskorna
skola göra eder, det gören I ock dem. Älska din nästa såsom dig sjelf.
Så är nu kärleken lagens fullbordan." Likwäl bör märkas, att just i
kallelsens werk utöfwas wanligen de flesta kärlekstjenster emot nästan.
Hwad kallelsen angår, är det få menniskor, som rätt besinna, huru Gud
just der nedlagt sin första och förnämsta fordran på oss. Man bör
derföre öppna sina ögon och se, huru ända uppifrån Guds thron i
himmelen och ned till det nedersta jordens rum råder uti allt en Guds
ordning och inrättning. Gud, som är "ordningens Gud", har så
förordnat, att den ena skall wara regent, den andra undersåte; den ena
husherre, den andra tjenare; den ena fader eller moder, den andra barn;
den ena rik, den andra fattig; den ena gift, den andra ogift; liksom uti
kroppen den ena lemmen skall wara öga, en annan öra, en tredje hand,
en fjerde fot. Nu är Guds första wilja och fordran, att hwar och en
sköter sin syssla, att den regerande wäl regerar, den lydande troget
lyder; att ögat ser och lemnar åt örat att höra; att foten går och
lemnar åt handen att arbeta. O, hwilken salig lefnad då skulle inträda
på jorden, om hwar och en besinnade, att det är Guds första wilja och
fordran angående lefwernet, att hwar och en gör sin kallelses werk, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
