- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
552

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 2 Oktober

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dragande werkligen kommit till bättring och förlikning med Gud, men
sedan åter, när hon kommer ut i werlden, blir förd i sådana widlyftigheter
att den der ena punkten, som i omwändelsen war hennes ögonmål,
nemligen Guds nåd och wänskap, blir bortblandad, så att hon kan, t.
ex. för någon mycket stor ondska och orättfärdighet af menniskor, stanna
i hat till dessa och icke kan af hjertat förlåta, då har den själen åter
förlorat sin erhållna benådning hos Gud och har då lidit en grufligt
sior förlust på de menniskornas ondska — eller egentligen genom sin
andes affall. "Men är det möjligt", säger du, "att Gud så dömer en
swag menniska, för det hon icke kan förlåta alla onda menniskor?" Ja,
det är icke blott möjligt, utan det är just, hwad Christus med
uttryckliga ord och den anförda liknelsen sagt oss; och derföre har Han om
detta märkliga förhållande inlagt en påminnelse i denna dagliga bön.
Si, saken är den: wisst blifwa äfwen de orättfärdiga, som retat dig
till hat, straffade; och wisst har Christi blod afplanat så stora synder
som ditt hat. Men att du kan stanna i hat, det bewisar, att du är
fallen, att du icke mer står i nya födelsens nåd; ty allt det som är
födt af Gud, det öfwerwinner werlden, öfwerwinner äfwen hennes
största ondska, såsom wi se, att de heliga martyrer kunde med gladt och
mildt hjerta låta sig stekas o. s. w. Och segren, som öfwerwinner
werlden, är wår tro. Saken är, att den rätta Guds nåd, hwarigenom dina
egna synder en gång woro dig ett så stort ondt, att deremot alla andra
menniskors ondska blefwo dig ringa, och Guds wänskap war dig ett så
stort godt, att allt annat fick för detta goda fara — att detta sinne är
nu förloradt, efter du kan så öfwerwinnas af det onda, att du stannar
i hat. Ty detta beror alltid af, huru högt man uppskattar sin egen
synd och Guds nåd. Blir din egen synd rätt stor för dig, då blir dig
andra menniskors ondska ringa; blir Guds nåd rätt dyrbar för dig, då
lemnar du med lätthet allt annat. Deraf kommer, att de swagaste,
uslaste christna, som gå nedtryckta under sina egna synder och uselheter,
kunna mycket lätt stå detta profwet att förlåta andra; ja, ju swagare
och uslare de äro i egna ögon, desto lättare går det att förlåta andra.
Se nu här hemligheten af detta tillägg. O, det är så fint, så skönt,
att det wäl förråder sin Mästare!

Will du ej lefwa Honom, som dött för dig, ja, dig,
Som tagit dina synder och deras straff på sig,
Will du ej fritt förlåta din broder?

Ja, har du rätt erfarit, hur ondt ditt hjerta är,
Och huru ömt din Jesus dig på sitt hjerta bär,
Nog kan du se´n förlåta din broder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free