Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 13 Oktober
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
husbonden, han wek icke ett ögonblick för hans knorrande, utan swarade
så: "War du icke öfwerens med mig om en wiss dagspenning? Tag
det dig tillhörer och gå." Samma förkrossande språk förer ock apostelen
i Rom. 9. Bekymrad öfwer judarnas enträtna sjelfrättfärdighet och
deraf oskiljaktiga fördömelse, talar han der i denna ton: Det hjelper
icke, huru I arbeten och löpen för att warda rättfärdiga; I hafwen
Guds utkorelse emot eder; Gud har utwalt endast dem, som tro, och
har förkastat dem, som umgås med gerningar; och det är Guds egen
sak; "det står icke till någon mans wilja eller lopp, utan till Guds
barmhertighet", hwilken som skall warda salig. "De, som farit efter
rättfärdigheten, hafwa icke fått den; men de, som icke farit derefter,
hafwa fått den." Och hwarföre så? Derföre, att de förra sökte
rättfärdigheten af gerningarna — de fingo den icke; de andra åter, som
annammade den af tron, de fingo den. På samma sätt talar han i
Gal. 4, der han skiljer de salighetssökande i twenne slag, betecknade med
Abrahams twenne söner, tjensteqwinnans son och den frias, således i
trälar och i barn, hwilka sednare han äfwen kallar "löftets söner". Och
då förkunnar han, att det skall utan skonsmål gå de förra efter det
ordet: "Drif ut tjensteqwinnan med hennes son; ty tjensteqwinnans
son skall icke blifwa arfwinge med den frias son." Huru hårdt tyckes
detta icke wara! Då de hafwa länge arbetat och trälat, då skola de
sist utdrifwas! Menniskor, som warit medlemmar i himmelrikets bröllop
på jorden och så winnlagt sig om gerningar och wandel — betecknade
med händer och fötter — att de derföre slutligen icke hafwa
"bröllopskläder", skola "kastas i det yttersta mörkret". Men så stor är Herrens
nitälskan om sin lags rättfärdighet och om sin Sons ära! O, att alla
menniskor, som wilja wara eller blifwa christna, wäl betänkte detta, att
det i denna fråga icke går an att swäfwa hit och dit med sina tankar
och sjelf uppgöra en salighetswäg efter eget tycke, utan att här är en
obeweklig dom, som ingen menniska uppgjort, och ingen menniska kan
ändra, utan är den allsmäktige Gudens eget fastställda råd och beslut,
att hwilken, som wlll warda salig, skall wara en fattig och förtappad
syndare, som misströstar på all sin egen rättfärdighet och förmåga, och
som endast i Christi rättfärdighet söker sin frälsning.
O, wakna upp och förskräcks för faran
På lagens wäg!
Hwi will du längre bli qwar i snaran?
Nej, hellre säg:
Jag är en syndare inför dig,
O, Gud miskunda dig öfwer mig!
När Jesus kallar och wänligt bjuder:
O, kom till mig!
Hans milda stämma i ordet ljuder:
Besinna dig!
Ack, lyssna snart till hans hulda röst,
Det är ju hans, som dig återlöst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
