Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 2 November
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 2 November.
Salig är den man, som tåligt lider frestelse. Jac. 1:12.
Detta är wigtigt att märka. Wi wilja derföre något bättre
betrakta denna sak. Många fromma nådebarn pläga alldeles fälla modet
blott för sjelfwa frestelsen, och det isynnerhet genom följande tanke. De
säga: "Om jag ock hade fallit i synd, skulle jag icke förtwifla om nåd;
men jag känner hos mig något ännu mycket swårare: jag känner
nemligen kärlek till synden — detta är ju alldeles förskräckligt!" Derpå
swaras: Älskar du, är du nöjd med denna kärlek till synden? "Nöjd
med den! Huru kan jag det wara? Det är twärtom det afskywärdaste
jag wet med mig." Nu, detta jag, som afskyr, som hatar denna
kärlek till synden, det är ditt rätta jag, det är den nya menniskan;
då kallas det icke i Skriften att älska synden, utan det som du så kallar,
det heter i Skriften: "köttet med dess lustar och begärelser." Det är
således köttets kärlek till synden, som du känner. Och huru skulle wi
kunna förnimma en frestelse, om wi icke kände köttets lustar och
begärelser? Det är således en frestelse, du känner. Se då allenast till,
att du icke gifwer din frestelse bifall, så att du begynner gilla, hylla
och följa densamma, utan med trons bön står köttet och djefwulen emot
och emellertid, huru helst det går dig, blir wid nådestolen och den
oförskyllda nåden i Christus, så har du dock alltid i Honom det ewiga lifwet,
det må för öfrigt se ut, huru illa och besynnerligt det kan — ja, om
du ock skulle tidtals se dig alldeles öfwerwäldigad af det onda, så att,
såsom Luther säger, "djefwulen springer öfwer dig med fötterna och
trampar dig på halsen", eller han synes alldeles fritt regera öfwer dig,
och all kraft, all den Helige Andes nåd synes wara alldeles förswunnen.
O, att här ännu blifwa stilla och midt i det swarta mörkret förbida
Herren, det är "wisdom när de fullkomliga", det är en stor wisdom,
en underbar nåd; ty hwad Herren i sådana mörka sållningstider gör
med sitt barn, det är en alltför djup hemlighet. Den som då will följa
känslan och utseendet, den måste förtwifla. Det är just ett af
ändamålen med dessa djupgående och ruinerande frestelser, att wi skola
förlora all bitröst af någon egen fromhet och starkhet; derföre måste det
gå så till det yttersta och blifwa så kolswart för själen, att det icke finns
det ringaste till tröst, som hon kan se eller förnimma hos sig sjelf, utan
blott Herrens gudomliga wäsende. Hans egen gudomliga trohet och
makt skall wara allt, hwad som återstår att hoppas uppå. Äfwen om
sådana frestelser gälla Jacobs ord: "Håll det för all glädje, när I fallen
i mångahanda frestelser, (märk: mångahanda!) och weten, att eder tros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
