- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
646

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 18 November

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utan här är fråga endast om det lidande, som wi hafwa genom
föreningen med Christus och i hans efterföljelse, icke blott werldens fiendskap
och försmädelse, utan ock all den anfäktning af synden, köttet och satan,
som är en följd just af wår förening med Christus. Och ändtligen det
lidande, som utgör Fadrens aga, hwilken alltid utmärker hans äkta barn.
Först är det en i ordet afgjord sak, att "alla de, som wilja lefwa
gudeligen i Christus Jesus, måste lida förföljelse". Såsom Christus uttryckligt
säger: "Lärjungen är icke förmer än hans mästare; hafwa de
förföljt mig, så skola de ock förfölja eder." Derföre, om någon will wara
en christen, berömmer sig af tron och hoppet på den ewiga saligheten,
men har en så beskaffad christendom och gudaktighet, att han på samma
gång kan stå wäl med werlden, wara aktad och älskad af den allmänna
hopen, så ligger blott deruti ett hemskt och afgörande tecken på arten
af hans gudaktighet — ett tecken, att han icke är en sann och trogen
Christi efterföljare. Herren har sagt det. Widare hörer till lidandet
med Christus allt det lidande af synden och satan, som wi hafwa blott
derföre, att wi kommit i förening med Christus. Såsom Christus bar
werldens synder med ångest och nöd, så att Han kämpade, bad och
swettades i örtagården, så måste ock alla de, som hafwa Christi Ande, hafwa
ångest, kämpa och bedja för den inneboende synden. Såsom Christus
war frestad och anfäktad af djefwulen, så måste ock alla trogna här
warda af samma fiende förföljda med pinsamma frestelser och glödande
skott. Om någon will wara en christen, men har en så beskaffad tro
och gudaktighet, att synden icke plågar honom, djefwulen icke frestar och
anfäktar honom, utan han är alltid stark, modig och lugn; så har han
deri ett betänkligt tecken, att hans tro och gudaktighet äro falska. Alla
heligas historia bekräftar detta.

Lidandet med Christus kan dock aldrig rätt igenkännas, om wi icke
först iakttaga, att personen måste wara ett Guds barn, en själ, som icke
lefwer och wandrar efter köttet, utan efter Anden, ja drifwes af Guds
Ande, och i denna Ande ropar: Abba, käre Fader. En sådan själ
erfar, att hon har fått en hel mängd nya lidanden, såwäl af sin egen
inneboende ondska, som af djefwulen och werlden — lidanden, som hon
förut icke wisste af. Alla sådana lidanden har hon således blott derföre,
att Christus är i henne; och då utgöra de wisserligen säkra tecken på en
Christi medarfwinge, som nu uppfostras för det arf, han skall emottaga.

Fullkommen genom lidande,
Igenom stor bedröfwelse
Går wägen till Guds rike än,
Guds barn ha alla wandrat den.

Fullkommen genom lidande,
Den wägen gick min Frälsare,
Den anstår ock en Jesu brud
Och leder slutligt hem till Gud

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0652.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free