Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 12 December
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och allwarligt, som du borde, utan är äfwen i bönen kall och försumlig,
och du önskade, att Gud wille äfwen häruti hjelpa dig: Huru skulle
Han ock icke gifwa dig denna nåd, Han, som icke skonat sin egen Son,
utan gifwit Honom ut för dig? — Om du då derjemte beder om förökad
fattigdom i anden, förökad känsla af din wanmakt och uselhet, skulle Han
då gifwa dig en kännbar rikedom på andliga gåfwor? Nej, då hörer
Han äfwen denna sista bön och låter dig alltmer känna din fattigdom
och stora uselhet, men gifwer dig dock så mycken nåd till tro och till bön,
och hwad mer du behöfwer, att du icke skall komma på skam, icke
behöfwer förgås, utan werkligen skall få ewinnerligt lif. — Misstänker
du omsider hela ditt tillstånd och fruktar, att, efter allt hwad du erfarit,
hört och wet i andliga ting, du sist, hemligt bedragen, skall stanna i
det ewiga förderfwet, och du ropar derföre med David: "Utransaka
mig Gud och få weta mitt hjerta;" huru skulle Han ock icke höra sådan
bön och sörja derför, att du icke får förblifwa i något falskt tillstånd,
Han, som icke skonat sin egen Son, utan gifwit Honom ut för dig, på
den tid då du war hans föraktare? Huru skulle Han icke nu höra din
bön, då du bekymrad ropar till Honom och beder blott om nåd att
blifwa uppriktig och Honom trogen? — Eller du känner och ser framför
dig mycket fruktanswärda frestelser och ser icke, huru du skall komma
lyckligt igenom dessa, men du önskar och beder, att Gud måtte göra
någon hjelp; eller du lider af lekamliga bekymmer, af fattigdom eller
sjukdom, eller af onda tungor och misstankar af menniskor, och du wet
ingen hjelp på jorden, utan wänder dig till din Fader i himmelen:
Huru skulle då Han icke höra dig och gifwa dig all den nåd och hjelp,
som du behöfwer, Han, som icke har skonat sin egen Son, utan gifwit
Honom ut för oss alla? Kortligen: När mitt hjerta af yttre och inre
anfäktning känner sig såsom i en hwirfwelwind kringkastadt i owissa
tankar, och jag wet icke, hwar jag sjelf håller till, eller hwad Gud tänker
om mig; när jag i samwetet fördömes för synd och otrohet: Hwilken
outsäglig tröst och hwila, om jag då kan se upp till Honom, som för wår skull
icke skonade sin egen Son och ifrån werldens begynnelse för hans skull
bönhört och hjelpt alla dem, som Honom åkallat! — Ja, slutligen, när
min stund är kommen, att ock jag skall dö, och kanske ewighetens mörker
omgifwer mig, min själ oroas kanske af skräckfulla tankar på det förflutna
och tillkommande; hwilken tröst, om då någon kan ropa i mitt öra:
Han, som icke skonat sin egen Son, utan gifwit Honom ut för oss alla,
huru skulle icke Han nu hjelpa dig? Huru skulle Han icke äfwen i döden
wara oss en lika trofast wän och hjelpare, som Han warit det i lifwet?
Skall Han icke då, när wår pröfningstid slutas, uppenbara hela
rikedomen af sin nåd och i högsta mening då gifwa oss allting med Sonen?
Pris Gud, all godhetskälla wid,
I himmel och på jord.
O, stämmen in till ewig tid:
Pris Gud för nådens ord!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
