Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 16 December
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 16 December.
Uti det (ordet) war lifwet. Joh. 1: 4.
Hwad dessa ordens betydelse angår, är det wisst äfwen sannt, hwad
skarpsinniga tolkare anmärkt, att "lifwet" här måste tagas i dess
allra vidsträcktaste bemärkelse, betecknande allt det lif, som utgått från det
skapande ordet, helst som i gr.- texten icke står "lifwet", utan "lif"; och
wi weta, att när Gud genom ordet skapade allt, hwad lif heter på
jorden, det war ifrån ordet allt detta lif utgick. Men när wi betänka
evangelistens andliga syfte i sina skrifter samt hans talesätt på andra
ställen, såsom i 1 Ep. 5: "Lifwet är i Guds Son;" "den som har Sonen,
han har lifwet, den som icke har Sonen, han har icke lifwet;" så har
han utan twifwel förnämligast tänkt på menniskornas andliga och ewiga
lif, menniskoslägtets frälsning, hwilket war hufwudärendet för Guds
Sons menniskoblifwande. Det är utmärkande för Johannes, som plägar
framställas med solörnen till sin bild, att hans blick är djup och skarp,
och att han i enkla och ringa ord inlägger mycket höga och djupa tankar.
Uti detta språk är utan twifwel hans blick riktad derpå, huru hela
menniskoslägtet enligt Guds första dom: "På hwad dag du äter deraf, skall
du döden dö", genom syndafallet förlorat allt det lif, som war af Gud,
och att detta lif nu finnes endast i Sonen, åt hwilken enligt hans egna
ord allena är gifwet att hafwa lif i sig sjelf och göra lefwande, hwem
han will. Johannes har här antydt, att allt, hwad någon menniska
kan göra och åstadkomma för sin frälsning, är och förblifwer alltsammans
dödt, eller att ingen menniska äfwen med den högsta ansträngning att
göra Guds wilja och att tillkämpa sig lifwet förmår detta mer, än ett
dödt och stinkande lik kan göra sig sjelft lefwande. Likasom i hela
skapelsen icke finnes ett grässtrå eller en mask, som icke allenast genom det
skapande ordet fått sitt lif, så har ock ingen i hela menskligheten någon
förmåga att genom sig sjelf lefwa i Gud och förwärfwa det ewiga lifwet,
utan allt, hwad wi göra, lemnar oss ännu alltid i döden, tilldess wi,
förtwiflande på allt eget görande, blott höra Guds Sons röst och
derigenom blifwa lefwande. Såsom Herren sjelf betygar: "Sannerligen
säger jag eder: Den tid skall komma och är nu allaredan, att de döda
skola höra Guds Sons röst, och de henne höra, de skola lefwa." Och
wi weta, att Christus har på annat ställe så starkt talat om denna
andliga död, att Han helt enkelt liknade några andligen döda menniskor wid
ett lik, som skulle begrafwas, då Han sade till mannen, som wille
begrafwa sin fader: "Låt de döda begrafwa sina döda." Dermed har Herren
nog starkt uttalat, att lifwet är blott i Guds Son, att den endast som har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
