- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
706

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 18 December

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gör icke några wissa gerningar, så att man kunde nämna dem, utan
han gör allehanda, som är för menniskor nyttigt; han är icke mera
bunden af wissa reglor, utan endast af den, att älska och göra, hwad
kärleken för hwarje fall bjuder.

Det andra, som apostelen nämner, heter frid. Denna frid består
egentligen uti det goda förhållandet till Gud, att wi nu icke mer äro
under hans wrede, utan i hans fulla wänskap och nåd, äro hans barn
och wänner. Men med detta förlikta tillstånd följer ock genom samma
tro ett saligt medvetande derom, så att wi äfwen hafwa en hjertats
och samwetets frid, hwilken kallas en barnaskapets ande, i hwilken wi
ropa: "Abba, käre Fader." De genom syndafallet förlorade barnen
äro åter i Guds wänskap, kunna åter tala med Honom förtroligt, såsom
barn med sin fader. Sådant kan ju i sanning kallas "Guds rike", ja,
"himmelriket på jorden".

Det tredje stycket, han dertill räknar, är fröjd i den Helige Ande.
En christen har icke blott frid, utan ock fröjd i den Helige Ande, ja,
stundom en "outsäglig glädje i all wår bedröfwelse". Denna glädje "i
den Helige Ande" är wisserligen också en naturlig följd af den lefwande
tron på evangelium, hwilket ju bådar oss en "stor glädje", såsom ängelen
sade wid Jesu födelse; men på samma gång är den äfwen, likasom tron
sjelf, en direkt gåfwa af Gud och ett sådant Guds werk, som ingen
känner utom den, som erfar det. På denna fröjd öfwer evangelii nåd
hafwa wi många exempel i Skriften, såsom de tretusen på pingstdagen,
den ethiopiske kamereraren, fångwaktaren i Philippi m. fl. Den själ,
som ifrån wredens tillstånd kommit i förlikning med Gud och nu i
Andens ljus ser, uti hwilket himmelrike af nåd och salighet hon då inträdt,
måste ju innerligen glädjas och fröjdas, om hon är wid klar besinning.
Denna fröjd gifwes ock ofta i rikaste mått genast wid den första
troswissheten och i de ljufliga bröllopsdagarna, då Brudgummen är nära eller
förnimbar, då ännu icke hans fördöljande och andra pröfningar blifwit
för swåra. Dock gifwes fröjden mycket olika, efter Herrens särskilda
uppfostran med olika själar, och wanligen så, att den, som har mindre
bedröfwelser, också har mindre af den öfwernaturliga glädjen, då deremot
efter en större bedröfwelse wanligen gifwes en större fröjd — såsom de
heligas historia och erfarenheten lära oss.

I Jesu namn jag nu har ro,
Så ofta jag får nåd att tro,
Hwad det för Gud betyder.
Då fruktar jag för intet här,
Ty der jag ser, att Herren är
Min käre Gud och Fader.

I Jesu namn jag fröjdar mig,
Fast smal och törnig är den stig,
Hwarpå jag måste wandra.
Wisst kännes det rätt swårt ibland,
Men när det bär till lifwets land,
Hwi skulle jag wäl klaga?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0712.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free