Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
is
war upplåten ät tyska församlingen «). Med undantag af den
sistnämnda finnas af alla de öfrtge 24 kyrkorne icke mera-
qwar än en enstaka lemning as, säsom man gissar, S. Ja-
kobs. Jemte dessa sockenkyrkor woro här sju kloster, hwarse
med stn särskilda kyrka, nemligen S. Laurentii (som tillhörde
domkyrkan), Allhelgona, S. Peders, Tresaldighetens, Grä-
brödra, Swartbrödra och Frälsarensz deßutom ett Helgeands-
hus och S. Georgii (S. Jörgens) hospital eller Svetele-
kloster, det förra ett kloster för wärdande af fattige och sjuke,
det sednare för spetälskes skötsel, men begge försedde med korka.
Af desfe kloster och barmhertighetsinrättnlngar qwarstä ännu
blott S. Peders klosterkyrka, en af S. Laurentii klosterbygg-
nader samt en liten återstod af Swartbrödra-klostret").
De murar, med hwilka konungarne Erik Emun och Erik
Lam pä 4400:talet omgäfwo Lund, spnas redan hafwa upp-
hört att widmakthällas dä Carl Vlll Knutsson 300 är sed-
nare anföll staden. De omtalas hwarken dä eller sedermera
och äro spårlöst förswunne. Men af 3:ne portar funnos ännu
wid slutet as 4500:talet lemningar, nemligen den norra S.
Olofs, den östra eller S. Mårtens och den södra eller säkallade
röda porten. Dessa portar hafwa, att dömma efter medel-
tidens wanliga befästningssätt, sannolikt warit fasta torn ’").
«) De uppräknas alla af superintendenten Mogens Madsen
Magnus Matthias) i deß skrift "civitatum quakunalem schaniæ
brer-is Desokiptio" (kort beskrifning öfwer nägra skånska städer),
hwilken är den äldsta kända skånska topograsi, författad pä 1580:talet
men bittils icke tryckt. J artikeln om Lund ("l)e Lundi8»), den ut-
förligaste, förekomma märkliga underrättelses-, fä mycket wigtigare
forn de meddelas as en fä trowärdig författare. Original-mann-
skriptet, as hwilket prof. Brunius äger en afskrift, förwaras i ge-
heime-arkivet i Köpenhamn —
") En karta öswer Lund, samtidig med nyßnämnde beskrifning
af Mogens Madsen, finnes i handteckning på kongl. biblioteketi
Köpenhamn — gamla samlingen n:r 2336 — och angiswer nästan
alla de nämnda kyrkornas och klostrens både namn och lägen, men
detta fednare blott ungefärligen, dä den i uppgifter fä wäl pä ga-
tor som qwarter är mycket ofullständig
W«) Brunius, Skånes Konsthistoria för medeltiden, Lund 1850,
sid. 344. Författaren berättar pä samma ställe: "Man plägade un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
