Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
som ledare af byggnadssöretagen wid Domkyrkan «). Mär-
tenstorg grundlades 4840 genom enskild gäfwa till staden af
en del af det fordna Swartbrödra-klostrets tomt, för att be-
reda plats till hälla-ide af kreatursmarknaderne, för hwilka ut-
rymme saknades, sedan Lilla torg upphört att för detta än-
damål wara upplåtet. Det harsedermera betydligt utwidgats
genom ytterligare tillägg frän samma tomt.
Stadens wackraste öppna platser-, Lundagärd med stn
präktiga plantering och Tegnörsplatsen med sin staty af
Sweasängaren, äro äfwen inom Krafts rote belägne. Lun-
dagärd, utgörande i fordna tider jemte botaniska trädgården,
Lilla torg och norr derom bebyggde tomt den erkebistopliga
borggärden, ä hwilken utom restdenshuset en mängd bygg-
nader woro uppförde och som af eckebiskop Tuwe ont-
gafs med en ringmur, war efter werlande öden wld den tid
den blef universitetets egendom en temligt skräpig gårdsplan
med åtskilliga förfallna hus, omgifwen pä westra och södra
sidan af gamla stenmurar och pä den östra med en nästan
förmultnad inhägnad af ekstafwar och enris. Man började
4704 uvpfnygga platsen, och uppförde ä östra och westra sidan
liren Utös-« ansenliga murar (9 fot höga 3 fot tiocka),
för hwilka den behöstiga stenen till största delen uppgräfdes
pä stället. Dä den gamla muren mot söder blef qwarstäende
och norra sidan upptogs af hufwudbyggnaden war platsen
sålunda alldeles kringstängd och försågs med i Stockholm
förfärdigade gallerportar af jern, till hwilka reremonimästaren
Broman och amiralen Ankarcrona stänkte 15 skeppund stäng-
jern. Under liren t747——49 erhöll platsen sitt närvarande
skick, medelst deß indelning i gångar och plantering med ka-
stanjer, lindar, lönnar, askar o. s. w. Ester att förut hafwa
kallats akademigärden, stck den 4750 benämningen Lundagärd,
som dittills ända frän erkebiskoparnes tid egentligen tillhört
hufwudbhggnaden, hwilken sednare nu blef kallad Akademien,
sedermera Gamla Akademien och för närvarande benämnes
««) Brunius, Bestrisning om Lunds Domkyrka, sid. 247-—8 och
427—8 meddelar en skildring as Krastskyrkogäkdens utseende innan
deß förwaudling till torg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
